Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Näringspolitiken måste fungera för alla kommuner”

Glesbefolkade kommuner har bättre näringspolitik, men den nationella näringspolitiken är inte anpassad för dem, skriver Peter Thörn och Nima Sanandaji om året småföretagarindex.

Publicerad: 29 augusti 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Peter Thörn, ordförande Småföretagarnas Riksförbund, och Nima Sanandaji, utredare.

Foto: George Scintilla


Ämnen i artikeln:

SmåföretagandeNäringslivsklimatGlesbygd

Småföretagarnas riksförbund, som företräder småföretagare runtom i landet, har tagit fram rapporten Småföretagarindex 2022, som belyser de skillnader i företagandets villkor som finns lokalt i olika delar av landet. 

Indexet förklarar i stor utsträckning varför arbetsmarknaden fungerar sämre i de glesbefolkade kommunerna. Dessa kommuner har som regel bättre lokal näringspolitik än andra delar av landet, men problemet är att den nationella näringspolitiken inte är anpassad till de glesbefolkade kommunernas villkor. Sverige behöver en näringspolitik som fungerar för alla landets kommuner och deras småföretag.

LÄS MER: 100-listan: Bolagen som levererar mest till offentlig sektor – miljardrullning till tre byggkoncerner 

Småföretagarindexet kartlägger förutsättningarna för små och medelstora företag utifrån nio dimensioner av företagandets villkor: förutsättningarna för den lokala marknaden, andelen företagsamma bland befolkningen, företagens överlevnadsgrad, trygghet, kommunal näringspolitik, kompetensförsörjning via skolsystemet, demografiska förutsättningar, skatter och bidrag, samt kapitalförsörjning.

Resultaten i indexet är nära kopplade till arbetsmarknadens utfall. De 50 kommuner som har högst betyg i indexet har 3,8 procentenheter lägre arbetslöshet i genomsnitt än de 50 kommuner som har lägst betyg. Sambandet är särskilt starkt för arbetslösheten bland utrikes födda, där kommunerna med lägst betyg har 6,5 procentenheter högre arbetslöshet. Även för unga finns ett starkt samband där kommunerna som klarar sig väl i indexet är de som lyckas väl med jobben. Vi menar därför att indexet är vägledande för de förändringar som krävs för att stärka små och medelstora företags förutsättningar, så att fler jobb kan skapas.

Med det sagt framträder ett tydligt mönster, där de bästa villkoren för företagande i allmänhet finns i storstäderna, i pendlingskommuner till storstäder samt i landsbygdskommuner med en stark turismsektor. Glesbefolkade kommuner utan turism och bruksorter som tappat mycket av den lokala industrin har däremot i allmänhet sämre villkor för företagande än resten av landet. Lokala beslut om näringspolitik, till exempel bättre offentlig upphandling, spelar en viktig roll. Men det är inte här det brister för de glesbefolkade kommunerna, typiskt bedömer företagare att den lokala näringspolitiken i dessa kommuner fungerar väl.

Storstäderna och deras kranskommuner, samt större städer, har över lag bäst villkor för företagande, men sämre lokal näringspolitik – baserat på företagares upplevelser av kommunal service till företagen, handläggningstider, offentliga upphandlingar och tjänstemännens attityd. 

Det är ett perspektiv som de politiska partierna behöver ta till sig. Vad som saknas är en nationell näringspolitik som tar hänsyn till de mindre folktäta kommunernas förutsättningar. 

Näringspolitiken bör fokusera på att stärka de glesbefolkade kommunernas förutsättningar att dra nytta av sina styrkor, till exempel genom bättre möjligheter för turister att färdas till glesbefolkade kommuner och bättre villkor för basnäringar. En form av förändring är snabbare och tydligare tillståndshantering med ett större lokalt inflytande. En annan är en utbyggnad av den fysiska och digitala infrastrukturen.

Tryggheten behöver också stärkas i glesbefolkade delar av landet. Kriminalitet medför osäkerhet och risk för företagarna, och är en ytterligare börda ovanpå de redan höga skatter som småföretagarna i Sverige betalar. 

Vi menar också att det är viktigt att arbetsgivaravgifterna i Sverige sänks betydligt i allmänhet och att dessa sänkningar differentieras så att glesbefolkade kommuner får ännu större sänkningar. Detta är ett betydligt bättre alternativ än att lösa problemet via bidrag, i form av ökad kommunal utjämning.

Sverige har allt att vinna på en nationell näringspolitik som lyfter förutsättningarna för företagandet, särskilt i de glesbefolkade kommunerna. Men en diskussion om hur detta i praktiken kan uppnås lyser med sin frånvaro. Många företagsamma i glesbygden är redan över den traditionella pensionsåldern. Om inte företagandets villkor lyfts, finns risken för att företagsamheten ytterligare dräneras, med stagnation och bidragsberoende som följd. 

Peter Thörn, ordförande Småföretagarnas riksförbund

Nima Sanandaji, utredare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev