Debatt
”När ska etableringsjobben etableras?”
Åren går och ingen har sett röken av etableringsjobben. Arbetsförmedlingen skyller på parterna som i sin tur skickar krav till regeringen om SFI-utbildning, skriver Edward Hamilton (M).
Publicerad: 30 januari 2023, 04:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Edward Hamilton (M), egenföretagare och ledamot i arbetsmarknadsnämnden i Stockholms stad.
Foto: Sören Andersson
Fem år har gått sedan etableringsanställning lanserades med pompa och ståt av dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). 10 000 jobb utlovades för att lösa utanförskapet, men fortfarande har ingen sett röken av initiativet. Regeringen kan inte acceptera att etableringsjobben fortsätter att dras i långbänk.
Konjunkturinstitutet bedömer att arbetslösheten ökar de närmaste åren och parkerar på över 8 procent. Särskilt byggsektor, handel och restaurang pekas ut som riskbranscher.
LÄS MER: Hotad jobbsatsning räddas i sista stund
Personer som står längst ifrån arbetsmarknaden drabbas särskilt. Svensk arbetsmarknad stod med en hög strukturarbetslöshet redan före krisen. 700 000 utrikes födda är inte självförsörjande.
För fem år sedan var debatten om enkla jobb intensiv. Flera rapporter konstaterade att Sveriges brist på arbeten som kräver låga kvalifikationer cementerade utanförskapet. Alliansen så gick så långt som att föreslå en ny anställningsform som skulle innebära 70 procent av ingångslönen.
Ett gemensamt initiativ från arbetsgivare och fackförbund – etableringsanställning – såldes in till den rödgröna regeringen som en lösning. Arbetsgivare skulle endast betala 8 000 kronor till en långtidsarbetslös eller nyanländ flykting. Staten skulle å sin sida subventionera ersättning upp till ingångslön.
Åren går och utanförskapet består. Fortfarande har ingen sett röken av etableringsjobben. Först drogs frågan i långbänk av en skeptisk rödgrön regering. Sen skylldes det på EU:s statsstödsregler. Arbetsförmedlingen har skickat tillbaka 1,1 miljard kronor i oförbrukade medel de senaste två åren (!).
Nu skyller Arbetsförmedlingen på parterna som ska ta fram ”särskilda kollektivavtal”. Parterna skickar å sin sida bollen vidare med nya krav till regeringen om SFI-utbildning och lokala fackliga veton.
En illvillig tolkning är att facken skickligt manövrerat saken i ett evigt kurragömmaspel för att bli av med frågan om enkla jobb.
Men låt oss göra en välvillig tolkning om alla pusselbitar en vacker dag kommer på plats. Kommer satsningen att lyfta? Tveksamt. Liknande initiativ har fallit platt.
2013 lanserade alliansregeringen ”Yrkesintroduktionsanställning”. 20 000 platser utlovades. Det blev max 1 000 platser.
Regeringen Löfvén lovade 20 000 ”traineejobb” som skulle kombinera jobb och utbildning. Det blev en tummetott.
Anledning? Krångel och byråkrati sätter käppar i hjulen. Företagen kommer att söka sig till smidigare stödformer som exempelvis Nystartsjobb.
Regeringen borde nu hårdprioritera att få reformen till stånd. Kanske ger satsningen resultat. I värsta fall kan regeringen bocka av den vägen och gå tillbaka till ritbordet. Vi har inte råd med annat om utanförskapet ska bekämpas. På riktigt.
Edward Hamilton (M)
Egenföretagare och ledamot i arbetsmarknadsnämnden i Stockholms stad
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.