Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Något i det offentliga samtalet har gått snett”

Debatten saknar nästan helt fokus på den vanliga människans behov, krav, förväntningar och beteenden, skriver debattörer från SIQ, Svenskt Kvalitetsindex och Epsi.

Publicerad: 21 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Berit Lindholm, Anders Fundin, Johan Parmler och Jacob Hallencreutz.

Foto: Jann Lipka


Ämnen i artikeln:

KlimatKlimatarbetetLandsbygden

Hur kommer det sig att frågorna om klimat, hållbarhet och samhällsansvar blev så bortglömda i det senaste valet? Varför röstade den radikala Generation Greta blått? Och vad är skälet till att storstäderna blev röd-gröna, medan landsbygden gick åt rakt motsatt håll? Kan det ha att göra med att debatten nästan helt saknat fokus på den vanliga människans behov, krav, förväntningar och beteenden?

Det offentliga samtalet om social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet handlar i huvudsak om lagstiftning, utsläpp, energiförsörjning och abstrakta frågor om hur ansvar ska fördelas mellan länder. Debatten är ofta komplex, inte sällan med inslag av elitism och skuldbeläggande. Det är fult att vara beroende av bensin och diesel, trots att det är en fundamental förutsättning för livet i glesbygd under lång tid framöver. Det är bakåtsträvande att inte drömma om vindkraft när elnotan ska betalas varje månad. Det är lätt att vara klimatradikal på en balkong i en storstad. 

LÄS MER: Klimatkommunerna om Tidöavtalet: ”Verkar framför allt vara en satsning på näringslivet”

Vi menar att något i det offentliga samtalet gått snett. Valresultatet är en väckarklocka som visar att vi måste prata om hållbar utveckling i ett annat tonläge om vi ska nå fram. Trettio år av kundmätningar i Sverige pekar på framför allt fyra viktiga områden som dagens beslutsfattare bör ta spjärn emot.

1. Människan är den viktigaste hållbarhetskompassen. Alla aktörer behöver i fortsättningen lyssna mer på människors (kunders!) upplevelser och preferenser ur ett hållbarhetsperspektiv, i synnerhet nu i tider av politisk osäkerhet och energikris. Det är ändå till sist kunder – alltså enskilda konsumenter, företag och organisationer – som väljer, köper och använder de varor och tjänster som produceras privat och offentligt. 

2. Paralleller kan dras till kvalitetsrörelsens framväxt sedan 1980-talet, då tyngdpunkten flyttades från produktegenskaper till kundupplevd kvalitet. Det här är en förflyttning som blivit alltmer tydlig efter mer än 30 år av kundmätningar i Sverige. Nu måste samma förflyttning ske inom hållbarhetsområdet. Decennier av kvalitetsforskning visar också att alla typer av verksamheter är betjänta av ett kundorienterat synsätt.

3. Svenskt kvalitetsindex har sedan 2008 sett en allt starkare relation mellan kunders uppfattningar om samhällsansvar och hur nöjd man är. Våra Sverigestudier visar att åtta av tio svenska konsumenter generellt tycker att hållbarhet är viktigt vid val av olika produkter och tjänster. Men ur den enskilda individens perspektiv handlar hållbarhet dock i dessa dagar mer om vardagsnära ting som arbetstillfällen, nära samhällsservice, lokal infrastruktur och levnadskostnader. Och det är här det offentliga samtalet styrt fel.  

4. I en tid av osäkerhet måste samtalet om klimat, miljö och hållbarhet få ett ökat kundfokus. Lagstiftning och regelstyrning går för långsamt och kommer sannolikt inte heller att få den enskilde individen att ta tillräckligt stora steg. Det är snarare marknadskrafter som kan driva på utvecklingen. Men det kräver en annan typ av kunddialog. Kanske också ett annat intresse från makthavare och beslutsfattare.

Våra siffror visar att de kunder som anser att företag lever upp till deras hållbarhetskrav också är nöjdare, vilket borde ses som en konkurrensfördel. Vinnarna finns bland de aktörer som blir bäst i klassen på att lyssna på dagens och morgondagens kunder. Det torde gälla även inom politiken.

Berit Lindholm
SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling

Anders Fundin
Professor, Mälardalens universitet, och forskningsledare, SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Johan Parmler
Vd Svenskt Kvalitetsindex AB

Jacob Hallencreutz
Vd Epsi Rating Group

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev