MUCF: ”Vi öppnar inga bidragskranar”

Runt om i Sverige finns vuxna, unga vuxna och barn som engagerar sig för något som de tror på. Det kan vara att motverka mobbning, stötta unga som upplever psykisk ohälsa, läxläsning eller verka för ett bättre klimat. Engagemanget resulterar ofta i aktiviteter, socialt arbete eller hjälp till utsatta enskilda. Det ger även ett samhällsengagemang som är nödvändigt i en demokrati.

Civilsamhällets verksamhet är bred och omfattande och har alltid spelat en viktig roll i Sverige. Det skapar engagemang, sociala relationer och ger människor möjlighet att känna sig inkluderade. Många är eller har varit medlem i en förening som påverkat deras liv på något sätt, exempelvis som scout, i elevorganisationen på skolan, i en idrottsorganisation eller i politiska ungdomsförbund.

MUCF:s fokusrapport 2018 visar att mindre än hälften av alla unga känner sig inkluderade i samhället, bara lite drygt hälften känner sig behövda. Det är skrämmande siffror som bör leda till eftertanke bland alla samhällsengagerade vuxna.

Ett effektivt sätt att engagera unga är att ge dem möjlighet att delta i föreningslivet eller i öppen fritidsverksamhet. Unga möter andra unga eller vuxna som tar dem på allvar och får därigenom en möjlighet att komma till tals. När Islands regering satsade stort på fritidsaktiviteter för att minska drogmissbruk och utanförskap bland unga så ökade både antalet föreningar och ungdomar som deltar i fritidsaktiviteter.

Genom civilsamhällets insatser skapas stora mervärden som skulle kosta betydligt mer om samhället själv skulle ta sig an uppgiften. Det handlar till exempel om arbetet som görs i idrottsföreningar, hobbyförbund, kvinno- och tjejjourer, trossamfund, barnrättsorganisationer, härbärgen, studieförbund, nykterhets- och ungdomsrörelsen.

För att stödja detta arbete avsätts medel både nationellt, regionalt och lokalt. De bidrag som samhället ger civilsamhället är förhållandevis små i relation till det viktiga arbete som utförs av organisationerna.

MUCF fördelar varje år mellan 300 och 500 miljoner kronor i statsbidrag på regeringens uppdrag. Myndigheten sprider information om bidragen, tar emot och bedömer ansökningar utifrån förordningar och etablerad praxis.

Myndigheten har under senare år genomfört ett omfattande förändrings- och förbättringsarbete för bidragsgivningen, bland annat i tolkningen av förordningar samt de kontroller som görs vid prövningen. Allt för att säkra att varje skattekrona går till viktig verksamhet.

Vi öppnar inga bidragskranar utan gör en professionell bedömning av föreningarnas verksamhet. Bland de ambitiösa ansökningar vi får in kan det finns någon som har en planerad verksamhet som inte fullt ut blir som det var tänkt. Då kan pengarna återkrävas. Det kan till och med finnas någon som medvetet försöker luras. Då kan pengarna också återkrävas. Om det finns misstanke om att brott har begåtts anmäler vi till polisen.

Samtidigt måste det finnas utrymme att misslyckas med till exempel ett projekt man fått bidrag för. På samma sätt som nya affärs- och företagsidéer kan få stöd med offentliga medel utan krav på att lyckas.

Det finns alltid de som missbrukar system, det ser vi inom många verksamheter. Att inte se och erkänna allt det viktiga arbete som civilsamhället bedriver bara för att enstaka aktörer misslyckas eller uppträder bedrägligt är korttänkt. Inte minst för att det misstänkliggör det viktiga demokratiarbete som görs i tider då felaktiga fakta får större rubriker än hårt arbetande volontärer. Behovet av ett starkt civilsamhälle är viktigare än någonsin.