MSB klarar att ta ledningen vid allvarlig kris

REPLIK. Nej, Björn Eriksson och Johan Färm (Dagens Samhälle 7 juli 2014), jag tvivlar inte på MSB:s kapacitet och förmåga att bidra till gemensam inriktning och samordning vid allvarliga kriser. Det är tvärtom en uppgift som vi har arbetat mycket med att utveckla - utan att för den skull ta över ansvaret från andra samhällsaktörer.

Vid kriser - och vid händelser som kan riskera att utvecklas till kriser - samverkar vi med de berörda, skapar samlade lägesbilder, tar fram beskrivningar av inträffade och potentiella samhällskonsekvenser, föreslår inriktning för aktörernas arbete, och arbetar för att kommunikationen med medier och allmänhet samordnas.

För en dryg vecka sedan fick vi också i uppdrag av regeringen att inför kommande försvarsinriktningsproposition beskriva ett antal frågor som rör samhällets förmåga vid krigsfara och krig, det som i regelverket kallas höjd beredskap.

En av frågorna vi särskilt ombeds besvara är hur förmågan att leda och samordna, dvs. inrikta, prioritera, besluta om och fördela samhällets samlade resurser vid krigsfara och krig kan utvecklas.

Detta uppdrag bygger på skrivningar i Försvarsberedningens rapport och motsvarar det uppdrag som Björn Eriksson och Johan Färm så myndigt efterlyser i sin artikel, publicerad en och en halv vecka efter regeringsbeslutet.

Sammanfattningsvis: samhällets krisberedskap och krishanteringsförmåga utvecklas kontinuerligt, med ansvarsprincipen som grund, men med kompletterande stödjande, samordnande och i vissa fall inriktande funktioner på lokal, regional och central nivå.

MSB har en nyckelroll i detta utvecklingsarbete - och som nav i krishanteringen på central myndighetsnivå.

Helena Lindberg, generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap