Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

MP: Vad hände med skolbiblioteken, S?

Varför dröjer regeringens proposition om skolbiblioteken? En likvärdig tillgång till bemannade bibliotek på alla skolor måste prioriteras både nu och i kommande budgetar, skriver tre ledande miljöpartister.

Publicerad: 1 februari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Att kunna läsa är en förutsättning för fortsatt lärande och för att kunna förstå och delta i samhällsdebatten, skriver miljöpartisterna Annika Hirvonen, Amanda Lind och Anna Sibinska.

Foto: Henrik Svensson Karlsson och Fredrik Hjerling


Ämnen i artikeln:

BibliotekEleverFriskolor

Vi firar 100 år av demokrati i år. När började det? Det som ledde till demokrati? Ett svar är att det började med böckerna; 1842 när folkskolereformen slog upp dörrarna till skolan för alla barn. Med läsningen. Kampen för kvinnors rösträtt var också nära länkad till folkbildningen. 

Att kunna läsa är en förutsättning för fortsatt lärande och för att kunna förstå och delta i samhällsdebatten. Det gällde för över hundra år sedan och det gäller idag. Läsningens betydelse för vår framtid kan inte underskattas. Ändå får läsning liten plats i skoldebatten och ingen plats alls på regeringens senaste att-göra-lista. 

Det har gått ett år nu sedan utredningen Skolbibliotek för bildning och lärande överlämnades till dåvarande utbildningsministern. Förslagen är remitterade och pengar finns med i budgeten för att sätta igång arbetet. Men på regeringens propositionsförteckning finns de inte med. Miljöpartiet anser att en likvärdig tillgång till bemannade skolbibliotek på alla skolor måste prioriteras både nu och i kommande budgetar.

Unga läser mindre och unga läser sämre jämfört med för femtio år sedan. De som läser för dåligt för att fullt ut förstå en vanlig dagstidning blir fler. Under Miljöpartiets tid på Utbildningsdepartementet har vi genomfört en läsa–skriva–räkna-garanti för att säkerställa att inget barn går igenom lågstadiet utan att man upptäckt svårigheter med läsningen och vidtagit åtgärder. Samtidigt vet vi att det krävs läsning utöver tiden i skolan för att träna upp läskondition nog för att kunna läsa för att lära. Därför är skolbiblioteken och dess bibliotekarier centrala. 

LÄS MER: Sluta underskatta skolbibliotekens betydelse 

Det räcker inte, som Friskolornas riksförbund menar, med lite böcker som ställs fram i en korridor för att lotsa eleverna till läslust. Att de vinstutdelande friskolornas främsta företrädare anser det, är ett tydligt bevis på att vi behöver tydliggöra i lag att det ska finnas skolbibliotek på varje större skolenhet och att dessa ska vara bemannade. (Och att de anser att det är för dyrt med investeringar i elevernas läsning är ett tydligt bevis på hur vinstintresset skadar skolan och varför vinstutdelning ur skolan måste bort.) Mindre skolor ska i stället kunna avtala med ett befintligt skol- eller folkbibliotek om samarbete.

Utöver läsningen har skolbiblioteken en annan central uppgift för att rusta eleverna att bli aktiva deltagare i demokratin: medie- och informationskunskapen. Kort och gott att lära eleverna vilken information som man kan lita på och inte. Skillnaden mellan vetenskap och konspirationsteorier, mellan åsikter och fakta. 

LÄS MER: ”Likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek”

Demokratin hotas runt om i Europa och världen. Demokratin går tillbaka i många länder. Var slutar demokratin och hur börjar det slutet? Hur påverkas demokratin när fler tror på falska nyheter och färre litar på eller förstår kunskap? Klart är i varje fall att vi som samhälle måste rusta varje barn med förmågan att ta till sig det som skrivs i en dagstidning och förmågan att skilja trovärdigt från lögn. Den senaste tidens rapporter om barn som oroas över TikTok-videor som påstår att Sverige befinner sig på randen till krig visar tydligt hur viktigt det är att barn rustas tidigt med medie- och informationskunskap. Och för detta spelar utbildade bibliotekarier en avgörande roll. 

Att säkerställa en likvärdig tillgång till bemannade skolbibliotek borde vara en av skolminister Lina Axelsson Kihlboms högsta skolpolitiska prioriteringar detta hundrade år av demokrati.

Annika Hirvonen
Skolpolitisk talesperson (MP)

Amanda Lind
Fd kultur- och demokratiminister (MP)

Anna Sibinska
Kulturpolitisk talesperson (MP)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BibliotekEleverFriskolor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev