MP: Satsa på god vård i hemmet för äldre

Begreppet “nära vård” har myntats i samband med utvecklingen av en modern jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Den statliga utredningen inom området har nu lämnat in det tredje delbetänkandet “God och nära vård – Vård i samverkan”, glädjande är att även den kommunala hälso- och sjukvården lyfts fram som en viktig del av den nära vården.

Primärvården är en del av den nära vården, den första instansen när det inte gäller akut sjukhusvård. Men vården handlar om så mycket mer. För den svårt sjuke som inte själv kan uppsöka sjukvården är oftast sjuksköterskan inom den kommunala hälso- och sjukvården den “nära vården”, den första kontakten som fyller en viktig funktion.

Andelen äldre mellan 75–84 år var cirka 650 000 år 2018 och beräknas vara över 1, 2 miljoner år 2070. Äldre inom åldersgruppen 85–100+, den åldersgrupp med störst vårdbehov var cirka 250 000 år 2018 och beräknas nå över 700 000 år 2070, enligt Statistiska centralbyrån. Detta visar på att de åldersgrupper som har det största vårdbehovet kommer att öka kraftigt de kommande åren.

Kommunal hälso- och sjukvård är en del av den nära vården. För den som inte kan uppsöka sjukvård och inte behöver direkt läkarvård gör läkaren en bedömning om hemsjukvård. Här utför sjuksköterskan en del insatser, medan uppdrag som överlämning av mediciner eller att ge insulin ofta lämnas över till undersköterskan. Att denna verksamhet fungerar dygnet runt är grundläggande för våra äldre.

Landstinget/regionen ansvarar för sjukhusvård och primärvård upp till och med läkarnivå och kommunen för hemsjukvård till och med sjuksköterskenivå. För patienten är alla delar lika viktiga, det ställer krav på samverkan och här skapar dagens gränsdragningar ofta svårigheter. På senare tid har mycket fokus riktats mot primärvården. Det är dags att vidga fokus och rikta blicken mot den kommunala hälso- och sjukvården.

Bemanning och organisation skiljer sig mellan kommuner med liknande invånarantal och demografi. Gemensamt är att vården planeras och utförs dagtid medan nödvändiga insatser utförs under kväll och natt, den mest sårbara tiden på dygnet. Skillnader har vi mellan kommuner med cirka 140 000–155 000 invånare där Helsingborg har fem sjuksköterskor i tjänst kvällstid och 2 nattetid medan Jönköping och Örebro har nära den tredubbla bemanningen under kvälls- och nattetid.

Kommuner med cirka 115 000–125 000 invånare som Borås har sju sjuksköterskor kvällstid och fyra nattetid och Lund sex sjuksköterskor kvällstid och två nattetid. Likvärdigt för dessa kommuner är att de ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården i hemmet, kommunens särskilda boende och inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning.

I Helsingborg har bemanningen legat konstant trots förändringar som införande av lagen om samverkan vid utskrivning med förkortad sjukhusvistelse och den nationella vårdplanen för palliativ vård (NVP), vård vid livets slut med tillsyn av sjuksköterska var fjärde timme dygnet runt. NVP är inte infört i Lund som har samma bemanning nattetid.

Miljöpartiet anser att den ökade andelen svårt sjuka äldre kräver ökade resurser på sjuksköterskenivå för att upprätthålla en god nära vård av kvalitet. Både den kommunala- och landstings-/regionala sjukvården brottas idag med flertalet gemensamma frågor som bemanning, resurser, kompetens, digital utveckling och detta skapar konkurrensförhållanden som ställer krav på varje arbetsgivare att vara den mest attraktiva arbetsgivaren. Den kommunala hälso- och sjukvården behöver profilera sig.

Den nära kommunala hälso- och sjukvården kräver att kommunpolitiker satsar när det finns ett behov. Miljöpartiet i Helsingborg lyfte vid senaste kommunfullmäktige fram ett yrkande i budgeten om ökade resurser till den kommunala hälso- och sjukvården, men tyvärr fick vi avslag av övriga partier.

Miljöpartiets åsikt är att sjuksköterskorna och undersköterskorna kan ge våra äldre den goda nära vården dygnet runt, men det krävs ökade resurser och en kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation som möter upp vårdbehovet för en god jämlik nära vård. Den svårt sjuke ska kunna vårdas hemma när de så önskar och då uppleva trygghet och inte behöva uppsöka akuten när det kan undvikas.

Lena Östholm Munkberg, ledamot (MP) i vård- och omsorgsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige i Helsingborg