MP: Apoteken ska inte bidra till att urholka svensk sjukvård

Få hjälp att förnya dina utgångna recept kostnadsfritt hos Doktor24 stoltserar Apoteket på sin hemsida och beskriver hur man enkelt och utan tidsbokning kan chatta med en läkare och få ett nytt recept. Det låter enkelt och bra, eller? 

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: Apoteket bidrar inte till onödiga läkarbesök

Problemet är bara att exakt samma tjänst erbjuds, också gratis, på 1177.se. Den stora skillnaden är att det första alternativet innebär en extra kostnad för regionerna på cirka 500 kronor per besök.

LÄS OCKSÅ: Doktor24-grundaren: ”Nätläkarbesöken en väldigt tydlig besparing” 

Både privata apotek och det statliga Apoteket AB har investerat i de stora nätläkarbolagen i syfte att utveckla digitala och fysiska hälso- och vårdtjänster. Genom att uppmana sina kunder att förnya recept hos nätläkare, som man själv har samarbete med, undermineras en viktig del av grunden för svensk sjukvård. 

Enligt svensk lag får läkare inte äga apotek. Begränsningen kom till för att förhindra att samma aktör har intressen i hela vårdkedjan. Det ska inte finnas ekonomiska incitament för vårdgivaren att förskriva vissa former av läkemedel. Samtidigt tillåter nuvarande lagstiftning i stället apotekskedjor att äga vårdtjänstföretag. 

Med de senaste årens sammanblandning av apotek och nätläkarbolag har förutsättningarna ändrats snabbare än vad någon kunnat förutse, och dagens lagstiftning är inte längre tillräcklig för att motverka ekonomiska kopplingar mellan förskrivare och apotek. 

I dag är de digitala vårdgivarna en etablerad del av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet som har drivit på för digital utveckling och ökad tillgänglighet. Det finns många sammanhang där ett digitalt besök kan innebära stora fördelar för patienten, som slipper resan till vårdcentralen och att befinna sig i ett väntrum med andra sjuka människor. De digitala besöken innebär då ett gott alternativ.

LÄS OCKSÅ: Kartläggning: Här är regionernas digitala vårdtjänster – störst tillväxt i specialistvården 

Men det är viktigt att våga vara kritisk när vissa digitala vårdgivare snarare rör sig i gränslandet till rådgivning eller till och med egenvård. Kostsamma och onödiga nätläkarbesök underminerar den viktiga principen om att vård ska ges efter behov i svensk hälso- och sjukvård. 

Problemet är inte nytt. 2018 investerade Apoteket Hjärtat, som ägs av Ica-gruppen, hundratals miljoner i nätläkartjänsten Min Doktor. Det finns andra exempel på hur apotekskedjor har samarbeten med vårdtjänstföretag. 

Socialstyrelsen gjorde 2018 en kartläggning av apotekens egenvårdsrådgivning, där man pekade på brister i att säkerställa kompetensen hos personalen som ger råd på många apotek. Det, i kombination med nya ägar- och samarbetskonstellationer, riskerar att leda till att apotek i högre grad hänvisar kunder till vårdtjänstföretag för åkommor som egentligen lämpar sig för egenvård. 

Det är helt orimligt att slösa med våra gemensamma resurser när patienter kontaktar nätläkare om frågor som en sjuksköterska på 1177 eller en farmaceut på apoteket kan ge råd om.

Läkemedelsverket har kritiserat kryphålet och föreslagit att reglerna ska skärpas, så att ingen apotekskedja får ha avgörande inflytande över ett vårdföretag. Regeringen bör skynda på arbetet med att se över reglerna och vilka behov som finns för att uppdatera lagstiftningen efter dagens nya marknad. 

Statliga Apoteket ska varken bidra till att uppmana till onödiga läkarbesök eller att väcka frågetecken om relationen mellan förskrivare och försäljare av läkemedel. 

Nicklas Attefjord, Riksdagsledamot (MP) ledamot i socialutskottet 

Malena Ranch, Regionråd (MP) Region Uppsala 

Mätta Ivarsson, Gruppledare (MP) Region Skåne