MP: ”Alla skolor måste omfattas av offentlighetsprincipen”

Sedan den 1 september är det hemligt vilka skolor som finns. Föräldrar kan inte längre jämföra skolor för att välja till sina barn och samhället kan inte prioritera resurser för en mer jämlik skola. Detta kommer sig av att juristerna på Statistiska Centralbyrån (SCB) insett att de tolkat lagen fel. Uppgifter om friskolor är nämligen affärshemligheter. Detta får absurda konsekvenser.

När statistiken försvinner så försvinner också möjligheten att prioritera resurser och insatser efter behov baserat på socioekonomiska data. Det handlar både om det statliga likvärdighetsbidraget på sex miljarder kronor, och om kommunernas prioriteringar mellan skolor. Att kunna rikta resurserna dit behoven är som störst är helt nödvändigt för att ge alla barn en likvärdig skolgång.

Sverige har en kraftigt segregerad skola. Vi får återkommande kritik i PISA-mätningarna för att vi brister i likvärdighet mellan skolor. Det värsta är att skolor med många barn med stora behov har lägre andel behöriga lärare. Under Gustav Fridolins tid som utbildningsminister infördes en unik finansiering av skolan som innebär att staten fördelar rekordmycket pengar till alla skolor och mest till de som behöver det bäst. Sex miljarder kronor permanent och årligen ska gå till insatser för jämlikhet och kunskapsutveckling. För att alla skolor ska bli bra skolor måste det här arbetet kunna fortsätta.

För det är statistiken helt grundläggande. De problem som har uppstått i och med den nya tolkningen av statistiksekretessen skulle helt lösas genom att även låta fristående skolor omfattas av offentlighetsprincipen. Det finns flera goda skäl till att lösa problemet genom offentlighetsprincipen:

￭ Medborgarnas rätt till insyn. Skolorna är inte som vilken marknad som helst. De drivs med skattemedel och alla skolor ska därför självklart omfattas av offentlighetsprincipen. Det är allmänhetens verktyg för att kunna granska hur våra gemensamma resurser används.
￭ Felet kan rättas till utan att vi offrar statistiksekretessen. En bärande tanke i den officiella statistiken är att uppgifter som samlats in för statistikändamål ska omfattas av absolut sekretess för att värna uppgiftslämnarnas integritet. Det huvudförslag som finns som lösning skulle innebära en principiell ändring av statistiksekretessen och riskerar att minska allmänhetens förtroende för hela statistiksystemet.
￭ Felet kan rättas till relativt snabbt. Frågan är utredd, de frågetecken som fanns har rätats ut och ett lagförslag fanns färdigt redan 2018. Allt som behövs är en riksdagsmajoritet.

Lagförslaget saknade majoritet i riksdagen förra mandatperioden, så när det här problemet uppdagades fick Skolverket och SCB därför i uppdrag att ta fram alternativa förslag till att lösa situationen. Myndigheterna har nu presenterat fyra andra förslag för hur skolsekretessen ska bli offentlig igen. Inget av de alternativa förslagen är utan allvarliga problem, och myndigheterna föredrar själva offentlighetsprincipen.

Den som driver skola måste rimligen klara den insyn som offentlighetsprincip och meddelarskydd medför. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund. Miljöpartiet är öppna för olika förslag för hur små friskolor ska kunna få hjälp så att den administrativa bördan inte ökar. Den som driver skola har tagit på sig att ansvara för våra barns utbildning. Det är svårt att tänka sig något viktigare uppdrag.

Annika Hirvonen Falk, utbildningspolitisk talesperson (MP)