Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Minska antalet ”plånböcker” för landsbygdsutveckling

De som seriöst vill stödja landsbygden riskerar att gå vilse bland olika ”plånböcker” som samhället erbjuder för landsbygdsutveckling. Nu finns möjligheten att förenkla genom att överföra hanteringen av EU:s landsbygdsprogram från länsstyrelserna till regionerna, skriver regionrådet Kristina Jonäng (C) och kommunalrådet Tomas Mörtsell (C).

Publicerad: 14 juni 2019, 11:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”I dag är frågan om balans mellan stad och land på var mans läpp,” konstaterar Kristina Jonäng (C) och Tomas Mörtsell (C).

Foto: Nils Jakobsson/ Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

RegionerEULandsbygdRegeringenByråkrati

Det är ganska exakt 25 år sedan Sverige blev medlem i EU. Då var fokus i hög grad handel och öppna gränser, möjligheter för export och att stärka Sveriges konkurrenskraft i en allt mer globaliserad värld. I och med EU- inträdet kom Sverige också att lägga om sin jordbruks- och landsbygdspolitik, från i huvudsak en nationell angelägenhet till att i hög grad bli en del av en europeisk politik.

Både jordbrukspolitiken och Landsbygdsprogrammet hanteras fördelas för svensk del av statliga myndigheter. EU:s regionalfond hanteras av Näringsdepartementet och Tillväxtverket för att sedan landa ner i regionala partnerskap utsedda av regeringen. EU:s socialfond hanteras av Arbetsmarknadsdepartementet som ger uppdrag till det så kallade ESF-rådet att fördela pengar via samma regionala partnerskap.

Samtidigt har Sverige sedan 1 juli 2019 infört regioner i hela Sverige, som innebär att ansvaret för regional utveckling finns hos regionalt förtroendevalda. Att det regionala utvecklingsarbetet i sin helhet läggs på regionerna innebär en viktig framgång för demokratin. Besluten flyttas närmare medborgarna, som genom direkta val kan vara med att påverka just hur den region de bor ska kunna utvecklas på bästa sätt. Det gör sammantaget att samhällets ”plånböcker” för landsbygdsutveckling är näst intill omöjligt att ha överblick över.

Dessutom höjde den svenska regeringen ambitionsnivån för landsbygdens utveckling förra året genom att presentera en landsbygdsproposition efter att först ha genomfört en parlamentarisk landsbygdsutredning, den så kallade landsbygdskommittén.

Förutom att Sverige dåligt har samordnat och decentraliserat resurser för landsbygdsutveckling sedan EU- inträdet har förväntningarna på ökade nationella resurser för att minska klyftan mellan stad och land ökat. I dag är frågan om balans mellan stad och land på var mans läpp. Men den som seriöst vill ta sig an landsbygdsfrågorna riskerar att gå vilse i en snårskog av olika ansvariga aktörer på EU- nivå, nationell och regional nivå.

Det är angeläget att rejäla nationella resurser frigörs för landsbygdsutveckling de närmaste åren. Men det är framför allt angeläget att minska byråkratin kring hantering av EU- medel. Helt nyligen har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uttalat att hanteringen av EU:s Landsbygdsprogram bör överföras från länsstyrelserna till regionerna. Det är ett sätt att förenkla för dem som vill ha överblick och eftersträvar samordning inom landsbygdsutveckling. Därmed möjliggörs också att insatser för landsbygdsutveckling får verklig och varaktig effekt. Vi hoppas att regeringen fullföljer en sådan inriktning.

Kristina Jonäng, regionråd (C) Västra Götalandsregionen

Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande (C) Storuman

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News