Mind: Även äldre har rätt till livskvalitet och psykisk hälsa

Tack vare förbättrade levnadsförhållanden, forskningsframsteg och en hälso- och sjukvård i världsklass får många av oss privilegiet att leva längre än tidigare varit möjligt. Skillnaderna mellan äldre vuxna är dock stora vad gäller psykisk hälsa, livssituation, och antalet friska år i livet. Hälsan och medellivslängden skiljer sig inte minst drastiskt mellan olika grupper beroende på socioekonomisk bakgrund, inkomst och utbildningsnivå. 

Trots detta är svepande generaliseringar och stereotypa bilder av äldre personer vanligt förekommande såväl bland gemene man som i kulturen och samhällsdebatten, och många äldre beskriver hur de med årens gång blir förminskade och osynliggjorda. 

LÄS OCKSÅ: Högutbildades medellivslängd drar ifrån 

Samtidigt som uppemot 40 procent av äldre vuxna rapporterar besvär med nedstämdhet, ängslan, oro eller ångest är skammen inför att tala om de psykiska besvären ofta stor. Ur forskning och samtal med äldre utkristalliseras en bild av att många äldre vuxna har fått lära sig att inte vara till besvär. På Mind möts av uttryck som ”bra karl reder sig själv” och ”en ska inte klaga, vem vill höra jeremiader?”

LÄS OCKSÅ: L: Så stärker vi befolkningens hälsa efter pandemin 

Med hjälp av forskare och ett stort antal äldre som har deltagit för att ge sin bild av vad de skulle behöva för ett ökat psykiskt välbefinnande har Mind presenterat en rapport som nyanserar och fördjupar bilden av äldre vuxna och psykisk hälsa kopplat till åldrande. Vi tycker att det är dags för vårt samhälle att höja ambitionsnivån för vilken livskvalitet och psykisk hälsa vi har rätt till efter pensionen. Vi ska inte behöva acceptera nedstämdhet, ofrivillig ensamhet eller diskriminering bara för att vi blir äldre. Därför vill vi på Mind se att:

￭ Fördomar och diskriminering bekämpas. Media, kultur och politik har ett särskilt ansvar för att äldre vuxna osynliggörs och förminskas. Det är dags att ge äldre generationer större utrymme i offentliga och beslutsfattande roller, och äldres kompetens behöver uppvärderas på arbetsmarknaden.

￭ Kunskapen ökar. Kunskapen om psykisk hälsa behöver både öka bland de äldre vuxna och inom vården och omsorgen. Många av de insatser som används för att stödja äldre personers psykiska hälsa är ofta inte evidensbaserade eller baseras på underlag för yngre åldersgrupper. Bristande kunskap och fördomar kan påverka såväl diagnosticering som vårdinsatser, exempelvis får äldre vuxna med psykisk ohälsa i väsentligt lägre utsträckning än andra samtalsterapi utan förskrivs i stället enbart psykofarmaka.

￭ Ensamhet och utanförskap bryts. Ensamhet och utanförskap leder till psykiska besvär och lidande bland äldre vuxna. Äldre vuxna måste ges ekonomisk trygghet, praktiskt stöd, verktyg och sociala sammanhang för att kunna ta del av samhällslivet på sina villkor.

￭ Medmänskligt utrymme skapas. För att patienter oavsett kognitiv förmåga ska ges rätt vård och för att brukare inom hemtjänst och äldreboenden ska få den medmänskliga kontakt som krävs för psykiskt välbefinnande måste tillräckligt med tid finnas. Det måste finnas resurser för detta inom vården och omsorgen.

Även om våra uppmaningar främst riktar sig till våra folkvalda politiker finns det mycket vi var och en kan göra. Skapa medmänsklig kontakt med människor i din omgivning oavsett generation och våga ifrågasätta fördomar och negativa attityder kring äldre personer. Med lite tur får vi alla uppleva ålderns höst. Låt oss tillsammans se till att det blir den vackraste av årstider. 

Karin Schulz, Generalsekreterare Mind