Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Miljonprogramsfälla väntar när nya skolor ska byggas

De närmaste tio åren behöver runt 400 miljarder skattekronor investeras för att bygga nya skolor. Det finns en stor risk att det kommer att leda till felaktiga investeringsbeslut som leder till att skolor byggs fort och fel för att mätta det stora behovet.

Publicerad: 15 maj 2019, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Skolan ska vara en trygg miljö för elever och lärare.

Foto: Matilda Kjell


Ämnen i artikeln:

ByggkostnaderKommunerByggbranschen

Enligt finansminister Magdalena Andersson behövs det 1400 nya förskolor och skolor i Sverige fram till 2026. Under de närmaste åtta till tio åren innebär det att uppskattningsvis 400 miljarder skattekronor ska satsas på att bygga dessa skolor. Att i detta läge bara bygga skolbyggnader som skapar fler skolplatser, och inte samtidigt adressera fler samhällsproblem, anser vi vore oansvarigt.

Behovet av nya skolor beror dels på att Sveriges befolkning växer och att barnantalet ökar kraftigt, dels på grund av det stora renoveringsbehov som befintliga skolor står inför. Enligt SCB:s prognos för befolkningstillväxten i Sverige kommer elvamiljonersstrecket att passeras under 2028. Många av de skolhus som används idag byggdes på 1970-talet. Dessa är ofta slitna, bristfälligt underhållna och inte anpassade och utformade för ett modernt lärande.

När vi snabbt behöver gå till handling finns det en risk att man satsar fort, dyrt och fel – att det byggs lokaler att ha barn i, inte lokaler som samspelar med pedagogiken och stimulerar till lärande, rörelse och kreativitet. Majoriteten av landets kommuner har inte byggt skolor på mycket länge och erfarenheten torde därför vara begränsad.

Byggbranschens aktörer bygger däremot ofta skolor runt om i landet och vi besitter en stor kompetens om hur goda lärmiljöer skapas. Vi kan bli en kunskapsbrygga mellan kommunen och skolans nyckelaktörer om vi involveras tidigt i processen. Tillsammans kan vi vända krisen till en möjlighet.

Genom att fånga upp kompetens, insikter och kunnande från både beställare och utförare och arbeta strategiskt i samverkansformer som till exempel partnering kan vi uppnå bättre kvalitet och bättre förankring i stadsutvecklingen. Den 1 januari 2020 blir även FN:s barnkonvention lag i Sverige. Då har kommunerna inget val, barnens plats i samhället är lagstadgad och det måste vi ta hänsyn till när vi planerar staden.

För tänk om vi skulle bygga skolor som attraherar lärare, som ger elever förutsättningar att utvecklas och samtidigt är ekonomiska att äga och förvalta. En skola som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling med trygga miljöer som stimulerar till inlärning, stora utomhusytor som inspirerar till rörelse och aktivitet som vi vet ger ökad förmåga till inlärning.

Vi kan också bygga en skola som inbjuder till lärande i en likvärdig miljö – där eleverna får större möjligheter utifrån sina egna förutsättningar och där lärarna trivs och mår bra samt en skola som är flexibel för att klara framtidens behov och som byggs för att kunna utnyttjas under fler av dygnets timmar.

Låt oss inte gå samma väg som miljonprogramssatsningen. Den löste visserligen en bostadsbrist men funktion prioriterades framför kravet på goda bostadsmiljöer. Låt oss investera rätt så att vi både tillgodoser behovet av fler skolplatser men också adderar ett mervärde till skolan och en ökad samhällsnytta. På så vis kan vi få ut det mesta möjliga av den stora skatteinvestering som nu ska göras.

Henrik Landelius, chef för NCC:s svenska byggverksamhet

Marcus Sandlund, ansvarig för NCC Skola

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev