Miljonprogrammet kan rustas upp tack vare EU:s gröna giv

Renoveringsbehovet i det svenska fastighetsbeståndet är stort. Enbart inom det så kallade miljonprogrammet är läget akut för 300 000 lägenheter och ytterligare 500 000 behöver renoveras på sikt. Problemet gäller inte bara storstäderna, utan behovet är stort i hela landet.

Enligt en rapport framtagen av Byggföretagen och Installatörsföretagen behöver var sjätte lägenhet i kommunalt ägda fastigheter byggda mellan 1960 och 1970 renoveras. Därför välkomnar vi EU-kommissionens strategi för att ta bort hinder för renovering. Målsättningen är en gradvis fördubbling av den nuvarande renoveringsgraden – vilket kan leda till renoveringar av upp till 35 miljoner fastigheter i Europa till 2030.

EU kommer under 2021 revidera direktiven om energieffektivisering i byggnader (EED) och energiprestandadirektivet (EPBD) och troligtvis ställa tuffare krav på energieffektivisering vid renovering av byggnader. Därmed är det ännu tydligare att vi måste höja medvetenheten om vikten av hållbar renovering hos alla aktörer och ha tydliga riktlinjer för hur stödet för renovering ska genomföras.

Bygg- och anläggningsbranschen står i dag för drygt en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp. EU:s gröna giv är således ett gyllene tillfälle för en hållbar renovering av miljonprogrammet med minskad energianvändning och klimatpåverkan. Därtill är energieffektivisering en växande exportmarknad. Svenska företag har mycket att bidra med när det gäller teknik och metoder.

Renoveringsvågen ska genomföras med stöd av omfattande lån och bidrag som mobiliseras via bland annat EU:s budget och nya återhämningsfond. För att uppnå den föreslagna ambitionshöjningen av klimatmålen till år 2030 bedömer kommissionen att det behövs ytterligare 275 miljarder euro i investeringar i renoveringar varje år.

Det är bra att kommissionen tydligt betonar vikten av att tillgängliggöra energieffektiva och hållbara bostäder för personer med varierande inkomstnivåer. Nödvändiga renoveringar får inte leda till att personer inte kan leva kvar i sina områden. När medlen nu ska användas är det viktigt med tydliga kriterier för tilldelning och uppföljning genom mätbara mål, tillsammans med nationellt skräddarsydda incitament:

￭ Renoveringsvågen måste fokusera på helheten och koppla frågor som en sund inomhusmiljö, effektiv resursanvändning, cirkularitet och livscykelaspekter till renoveringsvågen. Utfasning av ämnen med negativ effekt på hälsa och miljö måste göras brett inom hela EU. Vid renovering krävs en ordentlig inventering som underlag för planering av åtgärder. 
￭ Konkurrensneutralitet är avgörande. Medlen får inte användas till snedvridande subventioner, stöd till offentlig verksamhet eller snedvrida konkurrensen mellan privata företag. Satsningen måste genomföras på ett sätt som innebär att små- och medelstora företag kan vara med och konkurrera på schyssta grunder.
￭ Det behövs vidare en strategi för att öka medvetenheten hos alla aktörer i värdekedjan om fördelarna med att renovera hållbart. En strategi som leder till lägre energi- och underhållskostnader på lång sikt för renoverade byggnader.

Tillskotten i regeringens budgetproposition för energieffektiviseringar och renoveringar är viktiga. I budgeten tillförs bland annat 900 miljoner kronor för 2021 till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. För att komma i åtnjutande av EU:s återhämtningsfond ser vi emellertid gärna att regeringen också inkluderar renoveringsbehovet i Sveriges återhämtningsplan. Genom investeringar i renoveringar kan vi skapa samhällsnytta under en lång tid framöver.

Fredrick Federley, ledamot (C) Europaparlamentet

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier