söndag29 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Mer jämlik screening kan rädda liv och minska kostnader”

Staten måste ställa tydligare krav på att regionerna ska följa de nationella riktlinjerna, skriver 18 debattörer, bland andra Anna Nilsson Vindefjärd, Anna Martling och Margareta Haag.

Publicerad: 27 december 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna Nilsson Vindefjärd, Anna Martling och Margareta Haag.


Ämnen i artikeln:

Jämlik vårdCancer

Forskningen har de senaste decennierna lett till nya effektiva metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Tyvärr har invånarna i Sverige inte jämlik möjlighet att få ta del av dessa, då det råder olika villkor inom sjukvården i landets 21 regioner. 

Chansen att överleva allvarlig sjukdom får inte bero på var i landet man bor. Staten måste ställa tydligare krav på att regionerna följer de nationella riktlinjerna.

LÄS MER: Regiontopp prisas för satsningar på forskning – ”Redskap för att attrahera duktiga medarbetare”

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdom. Ny statistik från Socialstyrelsen visar att 68 810 personer fick ett cancerbesked 2021. Ungefär var tredje person kommer att drabbas av cancer under sin livstid. Stiftelsen Forska Sverige har i ett nytt faktablad sammanställt statistik om cancer och exempel på forskning för att bekämpa den. 

Utöver prevention och utveckling av nya behandlingar, så är screening ett viktigt verktyg. Screening innebär att stora grupper av människor undersöks för att hitta en sjukdom som ännu inte gett symtom – eller allra helst förstadier till sjukdomen, vilket ger möjlighet att förhindra ett insjuknande.

Socialstyrelsen utfärdar rekommendationer om och när screening är samhällsekonomiskt fördelaktigt och kostnadseffektivt för sjukvården att tillämpa. I dag rekommenderas screening för tre olika sorters cancer: bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. 

Screening gör skillnad. Ungefär 60 procent av bröstcancerfallen i Sverige upptäcks genom screening. Regelbunden screening för livmoderhalscancer sänker risken att drabbas med cirka 90 procent. Enbart införandet av tarmcancerscreening i Sverige beräknas kunna spara cirka 300 liv per år

År 2014 utfärdade Socialstyrelsen rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer för män och kvinnor i åldern 60 till 74 år. Nästan tio år senare är screeningen ändå inte nationellt etablerad. Medan vi väntar, går liv förlorade.  

Enligt tidplanen som Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, har tagit fram, så kommer tarmcancerscreeningen vara fullt utbyggd i alla regioner först runt 2027, alltså 13 år efter Socialstyrelsens rekommendation. Som jämförelse genomför Nederländerna nationell screening sedan 2019, Danmark sedan 2014 och Storbritannien sedan 2009. Europeiska rådet gjorde sin rekommendation om tarmcancerscreening redan 2003. Hur kan det dröja så länge i Sverige? 

I Sverige råder olika villkor i regionerna även för den mer etablerade cancerscreeningen. Socialstyrelsen rekommenderar mammografi med ett intervall på 18 till 24 månader för att hitta bröstcancer. Det lever inte alla regioner upp till, visar den utvärdering som Socialstyrelsen presenterade under 2022.  

Att behandla människor innan en sjukdom uppstår, eller i alla fall innan den är långt fortskriden, är inte bara en fråga om att rädda liv. Möjligheten att få behandling i tid och bli botad minskar även belastningen på sjukvården. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det också positivt att människor snabbare kan återgå till arbete och bidra till samhället. 

Socialstyrelsens rekommendationer räcker tydligen inte för att regionerna ska leverera jämlik vård. För att så ska ske behövs tydligare krav på regionledningarna och ökad nationell samordning. 

Kostnadseffektiv screening som gör skillnad för människorna och samhället behöver implementeras. Motsatsen – att slösa bort liv och gemensamma resurser – är inte försvarbart. I denna fråga har de förtroendevalda politikerna ett stort ansvar.

Anna Nilsson Vindefjärd
Generalsekreterare, Forska Sverige

Anna Martling
Professor i kirurgi, dekan Karolinska institutet, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, styrelseledamot i Forska Sverige

Margareta Haag
Ordförande, Nätverket mot cancer

Tobias Alfvén
Barnläkare, Södersjukhuset, professor, Karolinska institutet och ordförande för Svenska läkaresällskapet, styrelseledamot i Forska Sverige 

Ulrika Årehed Kågström
Generalsekreterare, Cancerfonden  

Ann-Marie Wennberg
Sjukhusdirektör och professor Sahlgrenska universitetssjukhuset

Lena Gustafsson
Ordförande, Forska Sverige, och professor emerita, Umeå universitet 

Anders Blanck
Vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Sofia Rydgren Stale
Ordförande, Sveriges läkarförbund 

Jonas Ålebring
Medicinsk direktör, Pfizer Sverige 

Stefan Jacobson
Vice ordförande, Forska Sverige, professor, Karolinska institutet

Björn Odlander
Grundare och managing partner, Healthcap, styrelseledamot i Forska Sverige

Gunilla Westergren-Thorsson
Ordförande National Sci Life Lab Committee, professor, Lunds universitet, styrelseledamot i Forska Sverige 

Freddie Henriksson
Tf vd, Janssen Sverige 

Katrine Riklund
Prorektor, Umeå universitet, styrelseledamot i Forska Sverige

Mats Eriksson (M)
Tidigare regionråd, Region Halland, styrelseledamot i Forska Sverige

Anders Sylvan
Tidigare landstingsdirektör, Västerbottens läns landsting, styrelseledamot i Forska Sverige 

Thomas Magnusson
Ordförande, Diabetes Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Jämlik vårdCancer

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev