”Mer incitament krävs för energiomställningen”

Industrins gröna omställning öppnar en historisk möjlighet att utveckla samhället och välfärden. För att nå dit krävs det mer el på kort tid. Målet måste vara att halvera ledtiderna för såväl ny elproduktion som nya elnät. Och den ekonomiska vinsten för kommunen måste bli tydligare.

Runt om i landet planeras satsningar på batterier, grön vätgas och fossilfritt stål. Det är marknader där Sverige kan bli världsledande, och satsningarna kommer att ge tillväxt, jobb och skatteintäkter från norr till söder. Omställningen påverkar hela produktionskedjan, från storbolag till underleverantör.  

LÄS MER: Regeringen snabbutreder höjd kompensation för vindkraftskommuner 

Det svenska elbehovet väntas bli det dubbla redan inom 20 år till följd av industrins omställning. Behovet av utbyggd elproduktion är en utmaning som offentlig och privat sektor måste hjälpas åt att möta.

I den politiska debatten ställs ofta kraftslag mot varandra. Det måste det bli ett slut på. Vi kan inte välja bort något fossilfritt kraftslag om vi ska klara den elektrifiering som inletts. Politikens uppgift är nu att skapa förutsättningar för den fossilfria elproduktion som marknaden vill bygga ut. Dess fokus ska vara att bidra till stärkt industriell konkurrenskraft. Nu krävs politisk handlingskraft.

Regeringens elektrifieringsstrategi har vällovliga ambitioner. Bland annat ska det utredas vilka ekonomiska incitament kommuner bör få för att bidra till ny vindkraft. Men låt oss inte fastna i kraftslag. Att öka det ekonomiska utfallet lokalt är rätt, men det måste ske teknikneutralt. 

Mer incitament måste skapas för att kommunerna och dess invånare att ska medverka i den energiomställning som är tekniskt och kommersiellt möjlig. En viktig gemensam nämnare är att energiproduktionen nu kan ske mer lokalt. Det är också möjligt att lokalt lagra energi för att därigenom utjämna effekttopparna under dygnets timmar. 

Det finns även tekniska förutsättningar att lokalt lagra spillvärme under året och sedan använda denna resurs till elproduktion. Men alla dessa möjliga nyinvesteringar kräver ett lokalt engagemang och uppbackning via yttre stimulanser.

Tillståndsprocesserna måste snabbas upp. Här krävs radikala förändringar. Kör vi vidare i samma gamla hjulspår, så blir inte utbyggnaden av elnät och elproduktion klar i tid. Halvera ledtiderna för både nya elnät och ny elproduktion! Dagens reaktiva utbyggnad av elnäten måste bli mer proaktiv. Vår uppmaning är att den kompletteras med att regeringen förverkligar EU:s ambition om att den som ansöker om tillstånd endast ska behöva ha en enda kontaktpunkt.

Industrins elektrifiering är en för viktig fråga för att bli föremål för den nationella politikens låsningar. Nytänkande är avgörande för både klimat och konkurrenskraft. 

Det som sker i Ukraina från rysk sida illustrerar också vårt behov av försörjningstrygghet. Även här kan den mer lokala elproduktionen och distributionen säkerställa ett tryggare elsystem. 

Nätverket Svenska industrikommuner är berett att ta sin del av ansvaret för att få fram fler mönsterbildande exempel på ny elproduktion skapade i en lokal samverkan. Det handlar om att slå vakt om vår industriella konkurrenskraft.

Catharina Fredriksson (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Oxelösund

Jan Bohman (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Borlänge

Andreas Erlandsson (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Oskarshamn

Carina Sammeli (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Luleå

Anton Sjödell (M)
Kommunstyrelsens vice ordförande, Gislaved

Samtliga undertecknare är medlemmar i arbetsutskottet i Svenska industrikommuner.