Mediestödet förstärker enfalden i medierna

Svenska staten satsar varje år omkring en halv miljard kronor på mediestöd. Syftet med mediestödet, som framgår av Mediestödsförordningen (2018:2053) § 2 och 3, är att främja oberoende nyhetsförmedling via en mångfald av redaktionellt innehåll av hög kvalitet samt att ha redaktionellt innehåll bestående av allsidig nyhetsförmedling med ett brett utbud av perspektiv.

I förarbetena till förordningen angavs en rad hot mot de gamla ”ansvarstagande medieaktörerna” som kommer från de nya digitala medieaktörerna som ”inte enbart är seriösa, ansvarstagande och analyserande”. Mediestödet syftar därför också till att motverka att ”fler och fler attraheras av förenklade politiska budskap, halvsanningar och ibland rena lögner”.

Frågan är dock om de gamla ”ansvarstagande medieaktörerna” verkligen lever upp till stödets syften. Och någon oberoende utvärdering som visar att stödet faktiskt åstadkommer pluralism av perspektiv och innehåll tycks inte vara gjord.

Ända sedan presstödet infördes 1971 har det funnits en debatt om en ideologisk slagsida i svensk media. Göteborgs universitet gjorde därför en studie av journalistkårens partisympatier år 2005. Denna visade att sympatierna med (mp) och (v) var kraftigt överrepresenterade samtidigt som (m) och (s) var underrepresenterade. Vad som inte kunde besvaras var om sympatierna fick genomslag i rapporteringen.

Ett svar på denna fråga vore därför önskvärd.

Genom den undersökning som presenteras här, vilken bygger på vilka utländska tidningar svenska journalister använder sig av som källor för sina artiklar, kan dock frågan besvaras.

Undersökningen utgår från de största dagstidningarna i Storbritannien, Tyskland och Frankrike som har tydliga ideologiska utgångspunkter vilka återspeglas rapporteringen. Vänsterurvalet består av The Guardian, The Observer, Le Monde, Süddeutsche Zeitung samt Die Tageszeitung och högerurvalet av The Times, Daily Telegraph, Le Figaro, Die Welt samt Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Med hjälp av ett särskilt dataprogram, som kan söka data oberoende av tidningarnas betalväggar, processades hundratusentals artiklar från Sveriges 16 största dagstidningar*. Detta gav svar på strukturen på de svenska journalisternas urval av referenser från de tio europeiska tidningarna. På detta sätt tecknas en välgrundad bild om dels vilka källor som är dominerade hos respektive svensk tidning, dels om det finns någon skillnad i källval mellan en förment borgerlig tidning och en vänstertidning.

Det finns två tydliga resultat av undersökningen. Det ena resultatet visar att nästan 90 procent av referenserna hämtas från brittisk press. Det är obegripligt att svensk dagspress visar så litet intresse för skeendena i Frankrike och Tyskland. Det är särskilt anmärkningsvärt att bevakningen av Tyskland – en av Sveriges viktigaste handelspartners och EUs ekonomiska motor – ges en i det närmaste obefintlig bevakning. Förklaringen är rimligtvis att svenska journalister numer helt enkelt inte förstår något annat än engelska. Detta är ett allvarligt kvalitets- och mångfaldsproblem, för att inte säga ett demokratiproblem.

bild 1

Det andra resultatet visar att två referenser av tre i undersökningen kommer från vänstertidningar oavsett vilken partifärg som den svenska dagstidningen har. Undersökningen visar att svenska dagspressjournalister hela tiden blandar in sina politiska värderingar i journalistiken när de systematiskt väljer ut vänsterkällor i sin rapportering.

bild2

Mediestödet till dagspressen leder alltså varken till en allsidig nyhetsförmedling eller ett brett utbud av perspektiv. Dessutom är det tveksamt om pressens ensidiga vänsterperspektiv är något som motverkar ”förenklade politiska budskap, halvsanningar och ibland rena lögner”.

Slutsatsen av undersökningen är att mediestödet motverkar sitt eget syfte genom att hålla en dagspress under armarna som har en stark ideologisk slagsida och en enfaldig omvärldsbevakning. Därför bör mediestödet avskaffas i sin helhet.

* De svenska dagstidningarna som undersökts är Aftonbladet, Barometern, Dagens Nyheter, Dalademokraten, Expressen, Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda, Norrländska Socialdemokraten, Skånska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Tidningars Telegrambyrå, Upsala Nya Tidning, Vestmanlands Läns Tidning, Ystad Allehanda, Östgöta Correspondenten samt Östra Småland.

Erik Kärnekull, civ. ek, tidigare riksdagskandidat för MED samt författare av rapporten ”I rikets tjänst – en ESO-rapport om statliga yrkeskårer”. Finansdepartementet 2001:45. Är inte längre aktiv i MED och har lämnat partiet.