lördag3 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Matematiken avgörande för Sveriges framtid

Inget skolämne väcker så många känslor som matten. Att det är svårt, lätt, tråkigt, att det krävs medfödd fallenhet... Kunskaper i matte är avgörande för att vi ska ta kunna ta oss an de samhällsutmaningar vi står inför – och därför måste vi arbeta gemensamt för hålla kvar den positiva trend som PISA-resultaten visar, skriver Mattecentrum och Teknikföretagen.

Publicerad: 5 december 2019, 16:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hur säkerställer vi att frivilligorganisationer, fritidsverksamhet med mera stöttas för att kunna säkerställa likvärdigheten till mattestöd? Foto: Colourbox.


Ämnen i artikeln:

Pisa 2018EleverHögskolanInnovation

Det var många som jublade när PISA-resultaten offentliggjordes häromdagen. Äntligen positiva nyheter om den svenska grundskolan. Svenska 15-åringars kunskapsnivåer i matematik ökar och Sverige ligger nu över OECD-snittet. Och visst finns det all anledning att vara stolt över det arbete som gjorts på många håll – det ger effekt. Men vi måste också fundera över hur vi bäst drar nytta av hela samhället för att säkerställa att vi kan växla upp i de stora utmaningar som kvarstår.

För matte är inte vilket ämne som helst. Matten är en del av grunden för den svenska teknikindustrins forskning och innovation – och i slutändan möjligheten att hitta lösningar på samhällsutmaningar inom klimat, energi, transporter och mycket mer. Den som vill arbeta med att förbättra klimatet genom tekniska innovationer behöver mattekunskaper.

PISA-resultaten vittnar om att vi är på väg åt rätt håll, men stora utmaningar kvarstår. Det är fortfarande tio procent av eleverna i årskurs nio som inte har godkänt i matematik och därmed inte kan komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Det är alltför högt. Och avhoppen från ingenjörsutbildningarna på högskolan är stora, i många fall av samma anledning, nämligen att studenterna inte klarar matten.  För individen kan svaga mattekunskaper också ofta innebära utmaningar i vardagen eftersom matten finns överallt.

Politiken har satsat kraftfullt på ett matematiklyft och från och med denna höst får alla högstadieelever mer garanterad undervisningstid i matematik. Iallafall i teorin. Det saknas nämligen många lärare i matematik och den framtida lärarbristen ser ut att bli störst just på högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik.

Därutöver är det ett stort problem att många föräldrar känner sig obekväma med att hjälpa barnen med matteläxan. Kommentarer som ”matte var inte min grej” och ”jag har ingen fallenhet för matte” är vanliga när eleverna vi har mattestugor med berättar om hjälp hemifrån. Men behovet av stöd är enormt – det blir tydligt när det varje månad söker sig tiotusentals elever till Mattecentrums fysiska och digitala verksamhet – helt frivilligt och efter skoltid.

Matten är en avgörande del för Sveriges framtid – för att bygga på de positiva vindarna från den gångna veckan föreslår vi:

■ Att politiken enas runt en långsiktig skolpolitik där förutsättningarna för matematikundervisningen är fastslagna. Överst på agendan borde vara hur Sverige ska säkra behovet av lärare. Det är det mest avgörande. De mattelärare som förbereder våra unga på ett arbetsliv som skiljer sig väsentligt från det vi har idag måste det satsas på.

 Dra mer nytta av civilsamhället. Mattecentrum hade över 1 400 000 läxhjälpstillfällen i matematik förra året för elever runt om i Sverige. Det signalerar att det finns ett stort intresse kring matematik och många som är i behov av hjälp när de pluggar matte på sin fritid. Hur säkerställer vi att frivilligorganisationer, fritidsverksamhet med mera stöttas för att kunna säkerställa likvärdigheten till mattestöd? Matte är inte bara matematikundervisningen i skolan utan ett samhällsansvar för att stötta upp där det behövs.

  Vi kan alla ta ett ansvar för hur vi pratar om matematiken med barnen och ungdomarna i vår närhet. Uttryck som ”att det aldrig varit något för mig, jag är inte matematisk” hjälper inte. Detta kan vi alla göra något åt och det kostar inte en krona. Vi behöver fler unga som tycker att matte är roligt och som har tilltro till sin förmåga att de kan lära sig.

Ju fler parter som bidrar och engagerar sig desto bättre – här kan ett plus ett faktiskt bli tre. För det finns ett stort intresse bland dagens unga att arbeta med samhällskritiska frågor – en vilja att med teknisk utveckling och innovation göra världen mer hållbar. Men många saknar ett tekniskt och matematiskt självförtroende. Gemensamt kan vi alla bidra till detta och ge de unga ännu bättre förutsättningar att lyckas på matteproven.

Karolina Lisslö, generalsekreterare Mattecentrum

Li Ljungberg, expert kompetensförsörjning Teknikföretagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev