Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Matcha industrins investeringar med ny infrastruktur 

Industrin investerar mer än 1 000 miljarder kronor i nya anläggningar och ny teknik i norra Sverige. Trots att utvecklingen begränsas av undermålig järnväg konstaterar Trafikverket att pengarna bara räcker till att lappa och laga – inte att bygga klart redan påbörjade sträckor, skriver företrädare för Handelskamrarna i norra Sverige och riksdagsledamöter från M, C, S och V.

Publicerad: 19 januari 2021, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Förbättrade pendlingsmöjligheter och kortare restider tack vare tåg som går i 250 km/h är en förutsättning för näringslivets expansion,” skriver debattörerna.

Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos


Ämnen i artikeln:

JärnvägTrafikverket

Sveriges utveckling begränsas av undermålig järnväg i norra Sverige. Dagens enkelspår mellan Gävle och Härnösand och avsaknaden av järnväg mellan Umeå och Luleå stryper utvecklingen. Sverige behöver en ny modern järnväg för snabbare, tyngre och längre tåg. För mindre än 60 miljarder kronor skulle vi redan till år 2030 – 2035 kunna få 75 mil modern järnväg hela vägen mellan Gävle och Luleå.

I ett underlag till regeringen konstaterar Trafikverket att pengarna bara räcker till att lappa och laga, inte att bygga klart redan påbörjade sträckor. Detta drabbar Norrlandskusten hårt och påverkar utvecklingen i hela landet. Sveriges längsta flaskhals, mellan Gävle och Härnösand, skulle inte byggas bort och pengarna skulle bara räcka till halva Norrbotniabanan.

Botniabanan, som stod klar 2010, har betytt enormt mycket för utvecklingen. Byggstarten av Norrbotniabanan är också en viktig milstolpe, liksom de beslutade och pågående satsningarna i noderna Sundsvall och Gävle – men så länge resterande sträckor mellan Gävle och Härnösand inte åtgärdas och Norrbotniabanan lämnas halvklar kommer systemeffekterna av redan gjorda investeringar att utebli. Det gods som skulle kunna transporteras via järnväg hela vägen från Luleå och söderut längs kusten kommer fortsätta att gå på lastbil genom hela Sverige.

Industrin investerar mer än 1 000 miljarder kronor i nya anläggningar och ny teknik i norra Sverige. Det är investeringar för jobb, tillväxt, exportintäkter och ökad hållbarhet. Industrin i vår region ligger i framkant i klimatomställningen; skogsindustrin levererar innovativa biobaserade lösningar och stål- och tillverkningsindustrin är världsledande i att minska utsläppen.

Behovet av specialkompetens är en avgörande fråga för många företag. Förbättrade pendlingsmöjligheter och kortare restider tack vare tåg som går i 250 km/h är en förutsättning för näringslivets expansion.

Godstransporterna kommer enligt Trafikverkets centrala prognoser att öka med 50 procent till 2040. Under samma tid kommer personresorna att öka med 28 procent och befolkningsmängden med 16 procent. Trots att Trafikverkets trafikprognoser pekar på kraftiga ökningar kommer myndigheten till slutsatsen att inga nya investeringar ska göras i infrastrukturen, samtidigt som riksdagen har beslutat att Sverige ska bli världens första klimatneutrala välfärdsland senast 2045. Denna ekvation går inte ihop.

Att få en modern kustjärnväg som binder samman Botniabanan söderut skulle kosta ungefär 30 miljarder kronor, utöver det som ligger i nuvarande plan. Att färdigställa Norrbotniabanan hela vägen till Luleå skulle kosta ytterligare 23 miljarder. Eftersom sträckan är utpekad som stomnät finns dessutom möjligheter till 30 procent medfinansiering från EU.

Detta är en av de mest kostnadseffektiva infrastrukturåtgärderna och genererar många samhällsnyttor:

■ Restiderna halveras och pendlingsmöjligheterna längs kusten från Gävle och norrut förbättras.
■ Kvinnor gynnas särskilt av de förbättrade pendlingsmöjligheterna.
■ Kostnaderna för godstransporterna minskas kraftigt, näringslivets konkurrenskraft stärks. 
■ Överflyttning från väg till järnväg och sjöfart underlättas. 
■ Städer som exempelvis Sundsvall, Östersund, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå och Luleå får snabb järnväg, ett funktionellt alternativ till flyget. Det skapar en robusthet inför framtiden. 
■ Fler människor kan resa fossilfritt. 1 miljon resor kommer varje år att ta tåg i stället för flyg.

Linda Nilsson, vd Norrbottens handelskammare

Anders Hjalmarsson, vd Västerbottens handelskammare

Oliver Dogo, vd Mittsvenska handelskammaren

Andreas Garp, vd Mellansvenska handelskammaren

Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot (S) Norrbotten

Mattias Karlsson, riksdagsledamot (M) Norrbotten

Birger Lahti, riksdagsledamot (V) Norrbotten

Linda Modig, riksdagsledamot (C) Norrbotten

Isak From, riksdagsledamot (S) Västerbotten

Edward Riedl, riksdagsledamot (M) Västerbotten

Gudrun Nordborg, riksdagsledamot (V) Västerbotten

Helena Lindahl, riksdagsledamot (C) Västerbotten

Kristina Nilsson, riksdagsledamot (S) Västernorrland

Jörgen Berglund, riksdagsledamot (M) Västernorrland

Christina Höj Larsen, riksdagsledamot (V) Västernorrland

Emil Källström, riksdagsledamot (C) Västernorrland

Elin Lundgren, riksdagsledamot (S) Gävleborg

Lars Beckman, riksdagsledamot (M) Gävleborg

Ulla Andersson, riksdagsledamot (V) Gävleborg

Anders W Jonsson, riksdagsledamot (C) Gävleborg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

JärnvägTrafikverket

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News