Marknadshyror funkar inte i Stockholm

I 73-punktsöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet finns det många bra bostadspunkter. Ett exempel är ett statligt investeringsstöd som kan villkoras av ett ”hyrestak” för nyproducerade hyresrätter (1 550 kr/kvm/år) vilket underlättar för ungdomar att få sin första bostad. Ett annat exempel är ett borttagande av flyttskatten, vilket underlättar för människor att flytta dit jobben finns.

Överenskommelsen innehåller dock andra punkter som är mer problematiska. En handlar om att utreda en ”reformering av hyresmodellen” bland annat genom ”fri hyressättning vid nybyggnation”. En annan handlar om att förändra hyrorna i det befintliga bostadsbeståndet, med kraftigt höjda hyror genom hänvisning till lägesfaktorn. I praktiken innebär detta ett införande av marknadshyror. Det skulle inte bara ge oåterkalleliga effekter, det skulle också vara svårt att genomföra i Stockholm eftersom det skulle mötas av betydande förändringar av Stockholms stads markpolitik. Idag subventionerar nämligen staden markhyrorna för de bostäder som ligger på stadens mark, som utgör ca 70 procent av all mark i staden. Vid ett införande av marknadshyror, som främst gynnar privata fastighetsägare, skulle denna subvention upphöra.

I nästan 100 år har Stockholm och andra kommuner i landet haft ett tomträttssystem där kommunerna subventionerar markhyran till bostadsbolag och enskilda i syfte att hålla boendekostnaderna nere. Idag har de flesta kommuner bestämt att 100 procent av markvärdet ska vara underlag för tomträttsavgälden alternativt att sälja marken till marknadspris.

Stockholm utgör ett undantag i synen på tomträtter då vi sen den senaste justeringen år 2017 endast tar 30 procent av markvärdet som underlag för flerbostadshus. Detta bidrar till att det i Stockholms stad finns ett mycket stort intresse för att bygga hyresrätter och under den förra mandatperioden fördubblades bostadsbyggandet samtidigt som andelen hyresrätter ökade till hela 58 procent. I borgerliga kommuner runt om i länet är intresset för att bygga hyresrätter generellt sett mycket lägre, både av politiska skäl men också på grund av relativt sett höga tomträttsavgälder.

Ett införande av marknadshyror skulle därför innebära att Stockholms stad tvingas ta bort subventionen på bostäder då den skulle tillfalla privata fastighetsägare istället för stockholmarna. Före år 2017 betalade tomträttsinnehavare på attraktiva adresser i innerstaden cirka 15 procent av markvärdet i avgäld, efteråt ca 30 procent. Denna höjning motsvarade ca 1 300 kr/månaden för en normaltrea på 70 kvm. Vid ett införande av marknadshyror skulle höjningen till 100 procent av markvärdet leda till att hyran ökar med ytterligare ca 4 000 kr/månaden i innerstaden och upp till 500 kr/månaden i ytterstaden.

Finanspolitiska rådet, Hyresgästföreningen och andra har uppskattat att marknadshyror i Stockholm skulle innebära hyreshöjningar på 25-35 procent och i innerstaden på så mycket som 45-55 procent. Argumenten för marknadshyror är bland annat en tro på ökad rörlighet, ökat intresse för att bygga hyresrätter och kortare bostadsköer.

Sanningen är att den kända jämförbara rörligheten i Sverige är bland de högsta inom OECD. Dessutom är intresset för att bygga hyresrätter i Stockholms stad mycket stort med dagens så kallade presumtionshyror och alla byggaktörer vill också ha tomträttsavtal istället för att köpa marken. Slutligen finns mycket lite som tyder på att marknadshyror leder till kortare bostadsköer, i exempelvis Norge är bostadsköerna långa trots att de har en avreglerad hyresmarknad.

Vi socialdemokrater i Stockholm kommer att prioritera rimliga hyror för stockholmarna, försvara skattebetalarnas tillgångar och motarbeta den planerade utförsäljningen av de kommunala hyresrätter som har de lägsta hyrorna. Men att det skulle finnas politiskt stöd för att behålla låga hyror på marken samtidigt som marknadshyror införs på nyproduktion och på Stockholms stads 190 000 befintliga hyreslägenheter är det nog få som tror.

Emilia Bjuggren, oppositionsborgarråd och vice ordförande i exploateringsnämnden (S)

Jan Valeskog, oppositionsborgarråd och vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden (S)