Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Måltiderna för barn och sjuka kräver planering”

Lyft in de offentliga måltiderna i det övergripande beredskapsarbetet, uppmanar debattörer från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, LRF och Sveriges Konsumenter.

Publicerad: 10 november 2022, 04:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Christina Nordin, Annica Sohlström, Palle Borgström och Jan Bertoft.

Foto: Anna Hållams, Jeanette Hägglund, Mikael Sjöberg, Linus Meyer


Ämnen i artikeln:

SkolanÄldreOmsorg

Det är lätt att ta våra offentliga måltider för givna. Men maten som serveras i skola, vård och omsorg är en nyckel till hållbar utveckling och bidrar till såväl försörjningsförmåga som stärkt beredskap.

I Sverige finns sedan många år ett system kring offentliga måltider. Måltider som bidrar till hälsa, trygghet och minskad ensamhet, och som utjämnar socioekonomiska skillnader. Måltiderna har även pedagogiska värden och utgör en viktig mötesplats i det demokratiska samhället.

Men om allt ställs på sin spets, till exempel i en kris, så handlar måltiderna ytterst om maten på tallriken. Utan måltiderna får barn, sköra och sjuka inte den mat de behöver och har rätt till. Utan de offentliga måltiderna påverkas hela samhället, eftersom vårdnadshavare och anhöriga då skulle få svårt att utföra sina egna arbeten. I spåren av pandemin och i det oroliga omvärldsläget är frågorna om stärkt beredskap och vår försörjningsförmåga högaktuella. 

Tillsammans behöver beslutsfattare:

• Avsätta resurser för beredskapsplanering. Beredskapsarbete kräver resurser i form av tid, personal och ibland investeringar. Om sårbara grupper i Sverige ska försörjas med säker mat och dricksvatten i tillräcklig mängd måste måltidsverksamheten ha förutsättningar för att klara sin verksamhet i minst tre månader, enligt planeringsanvisningarna för civilt försvar. 

• Lyfta in måltiderna i det övergripande beredskapsarbetet. Måltidsverksamheten är beroende av att andra verksamheter och tjänster i samhället fungerar, för att maten ska nå ända fram. Därför krävs samverkan mellan förvaltningar, aktörer, lokala leverantörer och lantbrukare, såväl inom den egna kommunen eller regionen som med de kringliggande. 

• Dra fördel av hållbarhetsaspekter. De offentliga måltiderna kan bland annat bidra till god hälsa och minskade miljö- och klimatproblem. De kan stärka den svenska livsmedelsproduktionen, reducera matsvinn och bidra till ett mer jämlikt samhälle. När de offentliga måltiderna ges förutsättningar att vara en spjutspets i hållbarhetsarbetet, i de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna, blir samhället också bättre rustat för kris. 

I ett osäkert omvärldsläge, som får stigande livsmedelspriser och omkostnader som följd, vill vi uppmana beslutsfattare att fortsätta stå upp för de offentliga måltiderna. Hållbara offentliga måltider kan vara en vägvisare i arbetet för en stärkt krisberedskap, men också en viktig hävstång i strävan efter långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. De skattefinansierade måltiderna är en stor investering, 30 miljarder kronor per år, som vi behöver ta tillvara på allra bästa sätt. I vardag och i kris. 

Christina Nordin
Generaldirektör, Jordbruksverket

Annica Sohlström
Generaldirektör, Livsmedelsverket

Palle Borgström
Förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund 

Jan Bertoft
Generalsekreterare, Sveriges Konsumenter

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkolanÄldreOmsorg

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev