M: Tuffare disciplin och tydligare krav är ett steg på vägen till en likvärdig skola

Vi känner i dag inte till någon annan faktor, som på samma sätt stärker ett livsöde, som en god och fullvärdig skolgång gör. En skolgång som inte fungerar, kan däremot stärka den ungas väg mot kriminalitet och utanförskap. Den här risken är större i utanförskapsområdena, eftersom vi vet att det är vanligt att utanförskap går i arv.

Det finns mycket bra skolor i Sverige, och många av dessa ligger i bostadsområden där barnen har akademiskt utbildade föräldrar. I utanförskapsområden ser vi dock ofta sämre skolor, med mycket stök i klasserna och låga resultat.

LÄS OCKSÅ: S: Valfriheten i skolan måste bli mer än ett ”hela-havet-stormar” 

Om man söker enkla förklaringar kan man misstänka att skolans kvalitet är beroende av elevens socioekonomiska bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå. Men vågar man undersöka lite djupare träder andra gemensamma nämnare fram. 

LÄS OCKSÅ: Skolkommunalrådet: ”En elev som förstör för andra måste förflyttas”

Det finns ett intressant och omtalat exempel i Brent i Storbritannien; Michaela Community School. Skolan har startats i ett utanförskapsområde, med syftet att erbjuda familjerna en skola med högsta kvalitet. Så vad erbjuder skolan barnen? Disciplin, ansvar, tydligt ledarskap, frekventa bedömningar av kunskapsnivån – allt med förväntan att barnen ska anstränga sig för att klara målen. Och skolan excellerar! 

Det här är grundläggande moderat politik.

Naturligtvis får inte alla skolor ett utmärkt resultat bara genom att börja arbeta på det här sättet. Men det är ett steg på vägen, som kräver mod och uthållighet – från politiken, från rektorer och från lärare. Man kommer att behöva upprätthålla en tuffare disciplin och tydligare krav än vi är vana med för barn från svåra eller tuffa livssituationer. 

Lösningar med undervisning i mindre grupper eller i särskilda fall en-till-en, bör också vara en prioriterad åtgärd. Och det måste finnas möjlighet att ha både kommunala och enskilda resursskolor. 

I utredningen Likvärdig skola (SOU 2020:28) föreslås att ett obligatoriskt skolval ska införas samtidigt som politik och tjänstemän ska få makten att ändra det genomförda valet för att skapa en allsidig social sammansättning i klassen eller på skolan. 

I Sverige har alla familjer rätten att välja en skola med goda resultat, till skillnad från länder där det finns privata alternativ som bara är tillgängliga för de rika. 

LÄS OCKSÅ: C: De små skolorna behövs om hela landet ska leva 

Men vi har problem med skolvalssystemet. Att behöva ställa barnen i kö till en bra skola redan när man kommit hem från BB ska inte vara en avgörande förutsättning. Skolvalet måste anpassas för att ge bättre förutsättningar för familjer som flyttar in, men man ska också förvänta sig att föräldrar informerar sig och gör ett aktivt val i god tid. Det kan lösas med att skolval exempelvis sker från tre års ålder och att alla väljer i ett välordnat system. Populära skolor bör kunna ha kösystem och alla skolor bör dela ansvaret att ta emot nya invånare i kommunen.

Ett aktivt skolval stimuleras inte av att politiker, tjänstemän eller rektorer ändrar valet i efterhand. Och det aktiva skolvalet är varje familjs möjlighet att påverka barnens framtid. Moderaterna kommer därför att fortsätta att värna det fria skolvalet.

LÄS OCKSÅ: Pilotprojekt visar att snabbtester kan stoppa smitta i skolan 

Varje barn som växer upp och får ett fullgott liv är ett mål i sig. Låt det fria skolvalet vara fritt, ställ krav på disciplin, personligt och gemensamt ansvarstagande, tydligt ledarskap och ha förväntningar på att barnen ska lyckas i skolan. Där vill vi Moderater börja. 

Soley Aksöz Lithborn, kommunalråd (M) ordförande utbildningsnämnden Sollentuna

Anna Gustavsson, vice ordförande (M) barn- och grundskolenämnden Täby

Johanna Hornberger,  gruppledare (M) kommunfullmäktige, Danderyd

Erik Centerlind, vice ordförande (M) utbildningsnämnden, Lidingö

Andreas Brännström, vice ordförande (M) utbildningsnämnden, Nacka

Linda Hiort af Ornäs, vice ordförande (M) barn- och skolnämnden, Norrtälje

Alexandra Anstrell, 2:e vice ordförande (M) grund- och förskolenämnden, Haninge

Cecilia Lindberg, vice ordförande (M) utbildningsnämnden, Värmdö

Per-Erik Kanström, ordförande (M) utbildningsnämnden, Upplands Väsby

Johanna Olson, vice ordförande Moderaterna, Vaxholm

Zarah Sjökvist, vice ordförande (M) utbildningsnämnden, Vallentuna

Hampe Klein, ordförande (M) förskole- och grundskolenämnden, Österåker