Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

M: Skrota Socialdemokraternas migrationspolitik

Den oansvariga och rättsligt oklara migrationspolitiken vi tvingas underkasta oss får långtgående och svåra konsekvenser för kommunerna. Den S-ledda regeringen har år efter år kört över kommunerna. Det har blivit regeringens signum att hafsa igenom godtyckliga och oansvariga lagförslag och urholka det kommunala självstyret, skriver fyra moderata kommunstyrelseordförande.

Publicerad: 24 februari 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nu måste statsminister Stefan Löfven (S) lyssna på oss. Vi kräver att regeringen respekterar det kommunala självstyret, skriver debattörena.

Foto: Magnus Liljegren/regeringskansliet, Elias Ljungberg, Ingela Bendrot


Ämnen i artikeln:

MigrationspolitikModeraternaLöfven 2Kommunalt självstyre

Vi kommunpolitiker ägnar oss inte åt plakatpolitik eller tävlar i ”godhetssyndrom”. Vi lever i verkligheten och förhåller oss till den. Som folkvalda har vi fått förtroendet att avgöra våra kommuners angelägenheter. Det kommunala självstyret ger oss mandat att dagligen fatta beslut som har våra invånares bästa för ögonen.

Den oansvariga och rättsligt oklara migrationspolitiken vi tvingas underkasta oss får långtgående och svåra konsekvenser för kommunerna; ekonomiskt, socialt och politiskt.

Den socialdemokratiska regeringen har år efter år kört över kommunerna. Det har blivit den S-ledda regeringens signum att hafsa igenom godtyckliga och oansvariga lagförslag på migrationsområdet.

Ett exempel är den så kallade anvisningslagen, som trädde i kraft 2016 och innebär att kommunerna är skyldiga att finna bostäder till dem som anvisas. Många kommuner var kritiska i sina remissvar och underströk att hänsyn måste tas till olika kommuners bostadssituationer och sociala förutsättningar. Kommuner måste kunna bestämma nivån på andelstalen när vi anser att volymtalet blir orimligt, eftersom det är kommunerna som sköter planeringen av bostäder, skolor och social service.

På många håll råder redan bostadsbrist och lagar, som plan- och bygglagen, medger inga snabba förändringar. Men ingen hänsyn togs till den verklighet som råder i kommunerna, inte heller till Lagrådet som pekade på att anvisningslagförslaget innebar en inskränkning i det kommunala självstyret.

Ett annat exempel är gymnasielagen från 2018, som ger ensamkommande tillfälliga uppehållstillstånd vid studier. Lagrådet sågade förslaget och konkluderade att: ”gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. S-regeringen lyssnade inte och särbehandlingen av ensamkommande, som till övervägande del utgörs av unga män och män, fortsatte. Påfrestningarna på skolsystemet fick kommunerna, lärarna och andra elever hantera.

För att blidka sin regeringspartner Miljöpartiet kom regeringen strax före årsskiftet med ett nytt förslag för att öka invandringen. Detta i en situation där integrationen inte fungerat på decennier och segregationen breder ut sig. Regeringen vill i det läget införa uppmjukande ändringar i den redan föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att fler ska beviljas uppehållstillstånd.

Migrationsverket lämnade ett kritiskt remissvar och konstaterade att det med sådana oprecisa skrivningar i utlänningslagen innebär att bestämmelsen inte kommer fungera som en undantagsbestämmelse, utan utvidgas.

Regeringen skjuter alltså än en gång över sitt ansvar på kommunerna, fullgör inte sina skyldigheter och tar inte kostnaderna. Staten bär enbart kostnaderna i två år, fast forskning visar att det tar sju till nio år för någon att bli en skattebetalare som bidrar till det gemensamma.

Statistiska centralbyråns (SCB:s) prognoser visar att Sverige under 2020-talet kommer att ta emot runt 100 000 invandrare per år. Förra året beviljades 88 814 personer uppehållstillstånd, på olika grunder. Av dem utgör över en tredjedel uppehållstillstånd beviljade på grund av anknytning och 7 189 uppehållstillstånd av asylskäl. 2019 beviljades över 48 000 uppehållstillstånd av anknytningsskäl och 12 243 av asylskäl.

Sverige har de senaste åren ökat sitt mottagande av kvotflyktingar. Tusentals människor uppehåller sig illegalt runt om i kommunerna och antalet ökar varje år. Vårt land har således en fortsatt exceptionellt hög invandring, vad än S försöker slå i väljarna. En jämförelse är det socialdemokratiskt styrda Danmark som år 2020 beviljade 600 personer asyl.

Nu måste statsminister Stefan Löfven (S) lyssna på oss. Vi möter dagligen våra invånare och vet att det inte finns stöd för den politik S och MP driver. Vi kräver att regeringen respekterar det kommunala självstyret. Det är kommuninvånarnas vilja som ska vara vägledande, för det är de som får leva med konsekvenserna av politiska beslut och betala för dem.

Daniel Källenfors, kommunstyrelsens ordförande (M) Lidingö stad

Erik Andersson, kommunstyrelsens ordförande (M) Täby kommun

Christian Sonesson, kommunstyrelsens ordförande (M) Staffanstorps kommun

​​​​​​​Carina Wutzler, kommunstyrelsens ordförande (M) Vellinge kommun

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev