Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

M: Ska sjukvården bli mänskligare behövs mer AI-teknik

Administrativa bördor och ineffektiva arbetssätt äter upp mycket av den tid vårdpersonalen hade kunnat ägna åt patienterna. Men med hjälp av artificiell intelligens kan personalen få avlastning, tillgängligheten öka och vårdskulden minska, skriver EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M).

Publicerad: 30 november 2021, 04:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”För att göra vården mänskligare behöver maskinerna komma in i mycket högre utsträckning,” skriver Jörgen Warborn. (Bilden visar en robot som används för att avlasta personalen på en iva-avdelning för covidsjuka i Italien).

Foto: Luca Bruno/TT


Ämnen i artikeln:

Artificiell intelligensVårdkvalitetModeraterna

Det finns få sammanhang där den mänskliga kontakten är lika central som i hälso- och sjukvården. Omsorg, förståelse och empati är begrepp vi vill förknippa med våra möten med vården. Tyvärr begränsas möjligheterna för vårdens medarbetare att erbjuda det när administrativa bördor och ineffektiva arbetssätt äter upp mycket av den tid man hade velat ägna åt patienterna. Varken personal eller patienter är tillfreds med utvecklingen. 

Enligt en färsk SIFO-undersökning vill 93 procent av svenskarna ha en mänsklig kontakt i mötet med sin vårdgivare. Det kan låta paradoxalt, men för att göra vården mänskligare behöver maskinerna komma in i mycket högre utsträckning. Med hjälp av säkra och effektiva tekniska hjälpmedel, inbegripet artificiell intelligens (AI), i moment som inte kräver människans handpåläggning kan mycket mer tid i stället ägnas åt patientmötet.

Det finns svenska aktörer som kommit långt i användningen av AI inom sjukvården. Region Halland genomför sedan några år tillbaka den första storskaliga tillämpningen av artificiell intelligens i svensk sjukvård. Med stöd från Harvard- och MIT-universiteten i USA byggde de ett stort datalager med regionens ekonomidata, personaldata och vårddata, som man använde för att lära upp sina AI-program. Genom detta arbete har man lyckats att skapa en verkligt informationsdriven vård, till gagn för både patienter, sjukvårdspersonal och skattebetalare. I Region Kronoberg rullar man nu ut ett AI-program med taligenkänning som kan växla över motsvarande 79 heltidstjänster från administrativa uppgifter till patientkontakt. Goda exempel finns alltså, men de är för få och borde tas efter av fler. 

På det hela taget har svenska regioner en lång väg att vandra innan man fullt ut kan skörda frukterna som AI-tekniken erbjuder. Det finns mycket forskning, utveckling och praktisk tillämpning kvar att göra. Regionerna behöver öppna för att låta AI-utvecklare testköra sina lösningar hos dem, samtidigt som de jobbar regionövergripande för att utveckla egen teknik. Inom vårdsektorn finns en enorm möjlighet att skala upp program som funkar i en region till att funka i alla, förutsatt att man strömlinjeformar dataflöden och undanröjer byråkratiska hinder.

Avancerade AI-program är inget teoretiskt scenario långt i framtiden. Redan nu finns program som hjälper läkare att identifiera riskfaktorer hos patienter. Ett annat exempel är hur AI inom loppet av sekunder och med högre precision än det mest tränade läkarögat kan urskilja cancertumörer på röntgenplåtar. AI kan också användas för att identifiera mönster i en pandemi som gör att rätt åtgärder kan vidtas snabbt och precist, vilket innebär att onödigt breda restriktioner kan undvikas, till gagn för såväl människors fysiska som mentala hälsa. Just sjukvården är en av de sektorer där artificiell intelligens kan skapa störst mervärden – och bokstavligen rädda liv.

AI kan framför allt öka tillgängligheten till vården genom att avlasta sjukvårdspersonalen, se till att de kan bli mer effektiva och rikta insatser dit de gör störst nytta. Många uppgifter kan hanteras av välutformade algoritmer, i stället för av människor. Det handlar om hundratusentals arbetstimmar som kan frigöras på svenska sjukhus och vårdcentraler. Dessa kan användas för att beta av den vårdskuld som vuxit under pandemiåren, så att vårdköerna kan kortas och fler patienter får hjälp i tid. Med AI-teknikens hjälp kan vården bli mänskligare. Politiken måste nu ge en tydlig signal om att vi ska ta vara på dessa fina möjligheter.

Jörgen Warborn
EU-parlamentariker (M), suppleant i utskottet för artificiell intelligens

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev