Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

M: Mät brottslighetens verkliga kostnader

Vår bedömning är att brottsligheten kostar Sverige cirka 190 miljarder kronor varje år. Gäng, stöldligor och klaner förstör livet för tusentals människor och minskar tryggheten i vardagen för långt många fler. Trots brottslighetens omfattning har regeringen försummat åtgärder för ökad trygghet, skriver moderaterna Louise Meijer, Oliver Rosengren och Niklas Wykman.

Publicerad: 10 december 2021, 04:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”På samma sätt som den ekonomiska politiken och klimatpolitiken utvärderas och följs upp borde även åtgärder mot brottslighet effektbedömas löpande,” skriver Louise Meijer, Oliver Rosengren och Niklas Wykman.

Foto: Johan Nilsson/TT


Ämnen i artikeln:

ModeraternaKriminalitetRegeringen Andersson

Sverige har näst flest dödsskjutningar per capita i hela Europa. Varannan ung kvinna känner sig otrygg om kvällen i sitt eget kvarter. Risken för att drabbas av rån och sexualbrott har mer än fördubblats sedan år 2014. Internationella stöldligor stjäl för miljardbelopp varje år. 

Ändå lägger Sverige bara ungefär två tredjedelar av genomsnittet bland EU-medlemsländerna på allmän ordning och trygghet. Samtidigt är vår kriminalvård dyr i förhållande till omvärlden. Det är tydligt att kunskapen om kriminalitetens effekter är eftersatt. I de fall utvärderingar genomförs är det otydligt hur resultaten används för att öka effektiviteten. 

Sverige gör visserligen mycket som är rätt i brottsbekämpningen, men i allt för liten utsträckning. Sverige gör också mycket som inte är träffsäkert eller kostnadseffektivt och i politiska debatten saknas en diskussion kring hur Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter ska kunna arbeta mer effektivt. 

En sådan diskussion är nödvändig samtidigt som förstärkningar, både vad gäller resurser som befogenheter, till rättsväsendets myndigheter är påkallade. Det verkar exempelvis finnas närmast oändligt med resurser vid fotbollsmatcher i Stockholm, medan många som lever på landsbygden får vänta länge tills polisen kommer efter ett inbrott.

Det är inte bara kriminalitetens omfattning utan också karaktär som har förändrats. I Sverige har vi historiskt betraktat brottslighet som en marginalföreteelse och de flesta åtgärder har utformats utifrån att de allra flesta, till och med de flesta kriminella, vill vara en del av samhället. Den kriminalitet som nu vuxit fram ur utanförskap, klanstrukturer och närmast företagsliknande organisering attraherar personer som inte alls avser vara, eller tro sig kunna bli, en del av det svenska samhället. Det här skiftet, och de problem som följer med det, behöver få en mer seriös belysning än vad det hittills har fått.

Vissa politiska åtgärder vet vi med säkerhet är grundläggande för att pressa tillbaka brott och otrygghet. Fler synliga poliser med bättre verktyg, snabb lagföringsprocess och långa fängelsestraff för grova brott är avgörande för att kriminaliteten ska minska. Till det behöver hela rättsväsendet förstärkningar, med betydligt fler åklagare och satsningar på utbyggd kriminalvård. De förebyggande åtgärder som gör störst skillnad för att minska kriminalitetens grogrund är en tydlig arbetslinje och en bra skola med tydligt kunskapsfokus.

Trots Sveriges allvarliga problem finns det förhållandevis få beräkningar kring hur mycket brottsligheten kostar samhället. Baserat på andra länders jämförbara bedömningar och tillgängliga svenska studier kan vi skatta att brottsligheten kostar Sverige omkring 190 miljarder kronor årligen. 

Brottslighetens verkliga kostnader bör börja mätas systematiskt. Att mäta kostnader är nödvändigt för att politiken och myndigheter ska förstå problemen bättre och kunna fatta väl underbyggda beslut. Ju mer vi vet om problemens faktiska kostnad, desto lättare blir det att utvärdera olika åtgärders effektivitet. Den moraliska aspekten av att bekämpa brott är självklar. I en verklighet av knappa resurser behöver dock alla sådana diskussioner ske inom ramen för nytta och effektivitet. 

Om fler kompetenta aktörer engageras i uppföljning och utvärdering av reformer kan politiken och debatten om dem bli bättre. På samma sätt som den ekonomiska politiken och klimatpolitiken utvärderas och följs upp borde även åtgärder mot brottslighet effektbedömas löpande. Med kvalificerade utvärderingar av reformers effekt kan vi överge det tyckande och gissningar som allt för ofta tenderar att dominera i kriminalpolitiken.

Vi kan knäcka kriminaliteten. Sverige behöver ta uppgiften på allvar och samlas kring de reformer som ger mest effekt i arbetet för ett tryggare samhälle.

Louise Meijer
Riksdagsledamot (M) justitieutskottet

Oliver Rosengren
Kommunalråd (M) Växjö kommun

Niklas Wykman
Skattepolitisk talesperson (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev