M: Ge kommunerna mer stöd för krisberedskapen

Det var i bred enighet som riksdagens partier i försvarsberedningens rapport 2017 ställde sig bakom förslag att stärka Sveriges civila beredskap för totalförsvarets behov vid höjd beredskap och ytterst i krig. Men vad har hänt under dessa nu mer än fyra år? Tyvärr mycket litet nationellt men däremot ökade krav och pålagor på kommuner och regioner utan finansiering eller tydliga mål.

Vi står nu mitt i vintern. Vi ser ett allvarligt och ökande säkerhetshot inte långt från våra egna gränser. Vi ser skenande elpriser inte bara i Sverige men i Europa och vi ser kraftiga höjningar av drivmedelspriser som riskerar lamslå möjlighet att bo och verka i stora delar av landet. Allt detta har en direkt påverkan på det civila försvaret och krisberedskapen. Ett fungerande civilt försvar är dessutom en helt nödvändig förutsättning för att det militära försvaret ska kunna lösa sina uppgifter.

Vikten av en robust krisberedskap och civilt försvar har satts i strålkastarljuset av pandemin. Konsekvenserna blev påtagliga när det visade sig att vi inte hade den beredskap som situationen krävde.

LÄS MER: ”Inrätta en haverikommission för it-frågor!” 

Politiken måste ta krafttag för att lösa den situation Sverige befinner sig i. Detta görs genom tydliga mål, kontinuerlig resultatuppföljning och långsiktig finansiering. Det är därför oroande att regeringen sedan våren 2019 sänkt ambitionen för det svenska totalförsvaret.  

Ett av de allra viktigaste infrastrukturella behoven är energiförsörjning. Här kan vi konstatera att ett flertal samhällsviktiga verksamheter saknar tillgång till reservkraft —och uthålligheten i den reservkraftförsörjning som finns är i flera fall bristfällig. Ungefär hälften av landets kommuner saknar exempelvis planering för hur verksamheten ska bedrivas vid omfattande kraftbortfall. Flertalet kommuner vittnar om risker för äldreboendes verksamhet om strömmen slås ut.  

Attacken mot Kalix kommuns IT-system i december sätter fingret på ytterligare en allvarlig utmaning. Digitaliseringen vilar på att dessa IT-system är säkra för att verksamheter ska kunna fungera utan avbrott. När de slås ut står kommuner och regioner handfallna. Ekonomi, omsorgssystem, familjesituationer, personliga uppgifter och missbruksdata är de mest känsliga uppgifterna och därmed också de som löper störst risk att attackeras och därmed läcka ut. Sjukvården är ett särskilt attraktivt mål givet de enorma mänger patientdata som samlas där. 

LÄS MER: Utred inte haverierna – bygg säkra it-system i stället 

Sverige är idag ett av världens mest digitaliserade länder men vi ligger betydligt sämre till vad gäller cybersäkerhet. Vi måste i närtid ta krafttag för att komma tillrätta med dessa utmaningar för att kunna identifiera, analysera och bekämpa angrepp mot samhällsviktig verksamhet. 

Det finns ett förslag på bordet som föreslår tio nya beredskapssektorer, fyra beredskapsområden och en indelning av landet i sex större geografiska områden för att den civila ledningen och samordningen ska kunna arbeta effektivt tillsammans med de framtida militärregionerna. 

Tyvärr finns det en senfärdighet och utmaning inbyggt i detta. Förslagen väntas inte vara implementerade förrän fram mot mitten av 2020-talet vilket fram till dess minskar totalförsvarets förmåga. Det finns dessutom frågetecken angående finansieringen. Staten, regioner, kommuner och företag kommer få ökade kostnader för krisberedskapen och det är ännu oklart hur det ska finansieras. Det är därför av högsta prioritet både i det långa och korta perspektivet att snarast få till stånd en långsiktig finansieringsmodell så att alla parter kan påbörja arbetet. 

LÄS MER: ”Ta ditt ansvar för elförsörjningen – Ygeman”

Moderaterna har gått fram med konkreta förslag – såväl för att sänka drivmedelspriserna och säkra elproduktionen som att tydliggöra ansvaret i den civila beredskapen. Vi vill skapa en mer robust försörjningsberedskap och stärka samarbetet med näringslivet — och ge mer resurser till det nationella cybersäkerhetscentrat. Därtill anser vi att det bör upprättas en haverikommission när större cyberangrepp drabbar samhällsviktig verksamhet. På så sätt kan sårbarheter identifieras och analyseras och lärdomar dras för framtiden. 

Alexandra Anstrell
Riksdagsledamot (M) i försvarsutskottet