Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Lyssna till barnen i hemlösa familjer”

Med ökad fattigdom finns det risk för att hemlösheten ökar. Situationen håller på att försvåras för de mest utsatta barnfamiljerna, skriver professorerna Hans Swärd och Per Eriksson.

Publicerad: 16 november 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hans Swärd, seniorprofessor, och Per Eriksson, professor, båda vid Lunds universitet.


Ämnen i artikeln:

Hemlöshet

I dag finns det flera statliga myndigheter som kartlägger, bevakar och försöker få kommunerna att förhindra att barn vräks från sina hem eller tvingas leva i hemlöshet. Det gäller till exempel Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen, Boverket och Barnombudsmannen. Flera statliga utredningar har också berört frågan under senare tid. 

Anledningen är att barnfamiljer utanför den ordinarie bostadsmarknaden är en prioriterad grupp, inte minst sedan Sverige gjort FN:s barnkonvention till lag. Men i praktiken har vi inte lyckats förhindra vare sig att barn vräks eller att de lever i hemlöshet.

LÄS MER: Kommuner: Karolina Skogs utredning otillräcklig – ger inte alla chans till bostad 

Den 17 oktober i år presenterade Kronofogdemyndigheten halvårsstatistik över vräkningar av barn. Enligt myndigheten blev under årets första sex månader 269 barn av med sitt hem ”när båda eller någon av barnens föräldrar blev vräkta”. 

Under flera år minskade antalet barn som berörs av vräkning, men som Kronofogdemyndigheten nu påpekar har kurvorna sedan 2018 vänt uppåt. Det finns stora geografiska skillnader.

Enligt förra årets helårsstatistik berodde vräkningarna av barnfamiljer i huvudsak på hyresskulder och det handlade om familjer med stora och långvariga ekonomiska problem. Det rörde sig alltså om fattiga barnfamiljer. Fyra av tio barn som vräktes bodde helt eller delvis med en ensamstående mamma. 

Kronofogdens siffror synliggör endast vräkningar från den ordinarie bostadsmarknaden. De familjer som bor utanför den ordinarie bostadsmarknaden, på härbärgen, i jourboenden, i träningslägenheter eller med specialkontrakt och tvingas flytta finns inte med i kronofogdens statistik. De vräkningar som kronofogden utför och statistikför är alltså i dag bara toppen på det isberg som handlar om barnfamiljers hemlöshet och fattigdom. 

Enligt Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning av hemlösheten år 2017 uppskattas ”10 500 –15 000 barn ha bott i någon form av hemlöshet under mätveckan, stadigvarande eller växelvis.”

Fattigdom är en viktig anledning till all hemlöshet. Med ökad fattigdom finns det risk för att hemlösheten ökar. Det finns en oro för att situationen håller på att försvåras för de mest utsatta barnfamiljerna. 

Ett par av landets största kommuner har beslutat om nödprövning av bistånd till boende för strukturellt hemlösa. Nödprövningen innebär att grupper utan sociala problem endast ska kunna erbjudas en veckas nödbistånd. Både socialarbetare och familjer i hemlöshet har framträtt i medierna och oroat sig för utvecklingen. 

Frivilligorganisationerna pekar på att man allt oftare kommer i kontakt med människor som inte har råd att köpa mat. Soppkök och sociala matbutiker där fattiga kan handla mat till reducerade priser har blivit allt vanligare. Medlemsantalet i de sociala matbutikerna har på vissa håll i Sverige fördubblats under de senaste åren.

Ett problem är att riksnormen för försörjningsstöd inte har anpassats till de prisökningar som ägt rum i samhället. Det innebär att de som redan lever på marginalen kommer att få det ännu besvärligare den kommande vintern. 

Vid Lunds universitet och vid andra lärosäten finns i dag en forskning om effekterna av hemlöshet och fattigdom i barndomen. Bland annat ökar det risken för olika typer av problem i vuxen ålder.

Att förlora ett hem handlar om en förlust. Familjerna lever ofta i ett existentiellt tomrum. De har inga egna materiella resurser, inga referenser som hyresvärdarna efterfrågar, inga släktingar eller sociala nätverk som kan hjälpa dem. De känner sig utlämnade.

Försörjningsstödet är samhällets sista skyddsnät och både här och i övriga delar av samhället och i den politiska hanteringen måste vi låta barnen i de hemlösa familjerna själva komma till tals och berätta hur de ser på sin situation. Ofta uppger barnen för forskarna att representanter för vuxenvärlden inte lyssnar på dem. 

Lyssna på de hemlösa barnen och tillämpa barnkonventionen för dem! Detta skulle förändra debattklimatet och situationen för de utsatta barnen. Det finns dessutom en lägsta gräns för anständigheten i moderna välfärdssamhällen. Överskrid inte den inför denna vinter eller i framtiden.

Hans Swärd
Seniorprofessor vid Lunds universitet. Forskar om fattigdom, hemlöshet och sociala problem.

Per Eriksson
Professor vid Lunds universitet och rektor för universitetet 2009-2014 samt generaldirektör för Vinnova 2001-2008.  

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Hemlöshet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev