Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Lyft in öppna data som ska-krav vid upphandling”

När öppna data finansieras med verksamhetsmedel i kommuner och regioner ställs de mot välfärdssatsningar, skriver forskarna Johan Magnusson, Jonathan Crusoe och Daniel Rudmark.

Publicerad: 9 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johan Magnusson, Jonathan Crusoe och Daniel Rudmark, forskare vid Swedish Center for Digital Innovation, SCDI.

Foto: Daniel Stiller (Johan Magnusson), Getty Images (genrebild)


Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Öppna data lyfts ofta upp som en central aspekt av samhällets digitalisering. Genom att tillgängliggöra och accelerera användningen av öppna data kan invånare, företagare och offentlig sektor skapa nya värden på nya sätt. Samtidigt hör vi återkommande om brister i Sveriges förmåga kring just öppna data. Sverige dras med en fragmenterad styrning, en föråldrad digital infrastruktur och en oförmåga till den samverkan som öppna data kräver. Vi har även regelverk och lagar som på olika sätt motverkar eller komplicerar öppenhet, och brister i tillgång till kompetens. 

När OECD granskade Sverige 2018 lyftes just vår oförmåga kring öppna data upp som anmärkningsvärd, och i mognadsrapporter från EU:s portal för öppna data har Sverige sedan 2015 utmärkt sig som ett land som följt andra länders exempel – snarare än att som Danmark, Norge och Finland vara trendsättare. Utifrån Sveriges långa historia kring öppenhet så borde vi vara det europeiska land som leder öppna data-utvecklingen, inte vara sena följare. 

LÄS MER: ”SKR måste ge stöd i arbetet med öppna data”

De aktiviteter som initierats som en effekt av erkännandet av våra brister innefattar såväl ytterligare utredningar som mer konkreta försök att skapa infrastruktur för att samordna tillträde till öppna data, till exempel Sveriges dataportal, som Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ansvarar för. Trots detta går utvecklingen alltför långsamt, och framgångsexempel på öppna data som lett till direkt nytta lyser med sin frånvaro. 

Ett annat sätt att förstå varför Sverige rör sig så långsamt när det gäller öppna data återfinns i forskningskonsortiet Digital förvaltnings återkommande studier av den interna styrningen av digitalisering i kommuner och regioner samt på myndigheter. Givet identifieringen av interna processer och styrning som direkt motverkande för öppna data-satsningar är lösningen i själva verket uppenbar: vi behöver förändra den interna styrningen. 

Initiativ kring öppna data finansieras i dagsläget med verksamhetsmedel inom kommuner och regioner. Givet detta så behöver de konsekvent ställas mot satsningar på välfärden med direkt nytta för organisation och invånare. Organisationen behöver med andra ord välja mellan att lösa ett konkret problem i dag eller att satsa på öppna data. Öppna data är en typ av satsning som inte skapar direkt värde i nuet, utan bör i stället ses som en infrastrukturell investering som möjliggör framtida nyttor. Tidigare rapporter visar på ett underutnyttjande av investeringsmedel för digital infrastruktur, och häri ligger såväl förklaring som lösning på problemet. 

Vi ser lösningen ligga i ett tydligt ställningstagande kring öppna data som vägledande princip vid all modernisering av digital infrastruktur. Öppna data behöver således lyftas in som ska-krav vid upphandlingar, vid omtag på existerande infrastruktur och i samtliga utvecklingsinitiativ. Givet att det rör sig om satsningar med lång ekonomisk livslängd och av infrastrukturell karaktär bör dessa hanteras med nya investeringsmedel för att inte begränsa handlingsutrymmet i existerande verksamhet. 

Tidigare erfarenheter från denna typ av hantering finns, till exempel vid ”Kraftsamling öppna trafikdata” där investeringsmedel tillsköts från Trafikverket genom den nationella planen för transportsystemet 2018–2029. I skrivande stund publicerar samtliga offentliga (och även flera privata) kollektivtrafikaktörer öppna data som en direkt konsekvens av denna investering. En investeringsorienterad hantering bör därför ses som inspiration för hur även kommuner och regioner kan verka för att möjliggöra öppna data. 

Regeringen bör verka genom att rekommendera denna hantering av en satsning på öppna data. DIGG bör ha en aktiv roll i att inspirera specifika satsningar underbyggda av konkreta exempel på nytta. Myndigheten bör även hjälpa till att bygga kompetenser och skapa en grund så att andra kan bringa ordning bland standarder, format och innehåll. Extra medel bör tillskjutas för att ersätta organisationer för de ökade kapitalkostnader som satsningen kommer att medföra. Givet att Sverige reducerar den nuvarande tröskeln för öppna data-initiativ inom offentlig sektor verkar vi i linje med målsättningen att vi ska bli bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter. 

Johan Magnusson
Professor och föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation, SCDI

Jonathan Crusoe
Post-doktor SCDI

Daniel Rudmark
Post-doktor SCDI, senior researcher, Research institutes of Sweden, Rise

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev