Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

LR: Tre frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan

Sveriges Kommuner och Regioner vill ställa fem frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan. Vi vill med anledning av dessa passa på att skicka med tre följdfrågor, replikerar Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Publicerad: 6 december 2021, 13:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hur mycket bättre blev skolan i Storuman, Särna eller Sävsjö? Eller för den delen Hallunda, Hammarkullen eller Hjällbo, när skolan kommunaliserades, frågar Åsa Fahlén.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin/LR


Ämnen i artikeln:

HuvudmannaskapFörstatligande av skolanLikvärdig skolaSKRLärarnas Riksförbund

Den 2 december 2021 ställer Mats Gerdau och Kenneth Handberg från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) utbildningsberedning fem frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan. Det är fem mycket relevanta frågor. Vi är säkert flera som ser fram emot att ta del av vad utredningen kommer fram till gällande dessa.

SKR:s debattartikel, med dess frågor och dess grundantaganden, reser dock ett antal följdfrågor. När utredningen ser över SKR:s frågor skulle därför Lärarnas Riksförbund vilja passa på att skicka med ytterligare tre frågor.

1. SKR frågar utredningen hur anpassningen till lokala förutsättningar och behov ska kunna ske med ett statligt huvudmannaskap; i dag kan 290 kommuner anpassa resurserna till de behov den enskilda skolan har skriver Gerdau och Hedberg (vår kursivering). 

Då vill vi passa på att fråga utredningen om kommunerna verkligen gör detta? Vår uppfattning är att det snarare förhåller sig tvärtom, att kommunerna inte gör detta i tillräcklig utsträckning? Det visade ju bland annat Statskontorets underlag till Leif Lewins utredning (Resurserna i skolan (2013:10)), Björn Åstrands utredning av skolans likvärdighet och även Lärarnas Riksförbunds egna utredningar.

2. SKR frågar utredningen hur ansvaret för att stärka kunskapsresultaten ska delas vid ett statligt huvudmannaskap för skolan. Man menar att debatten om huvudmannaskapet ofta ”ställer sig i vägen” för diskussionen om kvaliteten i undervisningen.

Med anledning av detta vill vi passa på att fråga utredningen vilket ansvar kommunerna tagit för kvaliteten i undervisningen sedan skolan kommunaliserades? Vi har nämligen uppfattningen att kommunernas huvudsakliga fokus har legat på att montera ned alla kvalitetsregler som tidigare fanns för skolan. Det har gällt regler om undervisningstiden (får inte eleverna mindre undervisningstid nu än förr?), regler för lärarbehörigheter (har vi inte fler obehöriga lärare i systemet nu?), synen på och ansträngningarna för att ha många lektorer i skolväsendet (har inte antalet lektorer minskat med 90 procent sedan 1990-talet?) eller insatserna för att lärare ska kunna få riktig fortbildning (var inte staten tvungen att gripa in genom till exempel Lärarlyftet 1?). Allt detta finns ju också beskrivet i Leif Lewins utredning av skolans kommunalisering.

3. SKR avrundar sin artikel med att efterfråga en ”diskussion om konsekvenserna för det lokala samhället” av ett förändrat huvudmannaskap för skolan. Detta är en mycket angelägen fråga. För att en sådan diskussion ska kunna föras på ett seriöst sätt behövs ett gediget kunskapsunderlag. Vi skulle därför vilja fråga utredningen vilka konsekvenserna för ett antal olika ”lokala samhällen” blev av kommunaliseringen av skolan? Hur mycket bättre blev skolan i Storuman, Särna eller Sävsjö? Eller för den delen Hallunda, Hammarkullen eller Hjällbo?

För att kunna besvara den tredje frågan behöver självfallet utredningen få tilläggsdirektiv om att också titta på betydelsen av det fria skolvalet och nuvarande reglering av friskolesystemet. På det viset hoppas vi från Lärarnas Riksförbund att den nytillträdda skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) också tar del av de tilläggsfrågor vi härmed ställt till Utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan.

Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas riksförbund

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev