”LOU riskerar att skada viktiga värden i lokalsamhället”

Professor Claes Sandgren har i bland annat Dagens Samhälle 3 februari hävdat att vänskapskorruption i kommunerna är så vanlig att Lagen om offentlig upphandling, LOU, undermineras. Bristande kontroll i kommunerna öppnar enligt honom dörren för beslut som är i strid med LOU.

Debatten är angelägen. Det finns ingen anledning att bagatellisera riskerna som är förenade med upphandling i kommunerna. Missriktade beslut som bara tjänar som smörjmedel för enskilda individer och intressen är givetvis inte acceptabla.

LÄS MER: Professor varnar för osunt nätverkande – ”Kan påverka kommunala beslut” 

Men det är fel att påstå att upphandlingskulturen i kommunerna generellt skulle vara korrumperad. Motståndet mot en strikt regelefterlevnad finner vi i stället på gränsen mellan den lilla världen och den stora världen, för att tala med sociologen Hans Zetterberg. 

Oavsett hur moderna vi tycker oss vara så lever många av Sveriges kommuner och deras medborgare i den lilla världen, inte i den stora. Särskilt i mindre kommuner känner väldigt många av medborgarna varandra om inte personligen, så till namn och utseende. 

Medborgarna, inklusive entreprenörerna, ingår där ofta i en personlig social väv av förbindelser som utgör kittet i den lokala gemenskapen, tryggheten och tilliten. Detta upplevs av de allra flesta som en omistlig kvalitet. Politiker och tjänstemän som inte vårdar och skyddar den lilla världens kvaliteter ifrågasätts av medborgarna, som ju har rösträtt.

Men även i den lilla världen ska LOU tillämpas. Och lagen bygger på principen att alla ska få ge anbud vid upphandling – även företag med verksamhet i den stora världen. Då upplevs lagen inte sällan som ett hot mot den sociala väv som är särskilt stark i den lilla kommunen.

Därmed uppstår ett dilemma. Väljarna förväntar sig att kommunala beslutsfattare tar ansvar för helheten. Uppdrag som är viktiga för lokalsamhället – som färdtjänst, skolskjuts eller mathållningen i äldreomsorgen – är en del av helheten.

Många kommunpolitiker känner antagligen igen dilemmat när LOU ska tillämpas i en lokal verklighet. Av omsorg om kommunens medborgare görs därför ibland försök att undkomma de negativa konsekvenserna av LOU, även om det rättsligt är tveksamt. Det vore dock felaktigt att kalla det för korruption. Svag etik kan, självfallet, ligga bakom beslut där lagen inte får genomslag – men det är ingen generell förklaring.

Realiteten är att LOU ibland riskerar att skada viktiga värden i lokalsamhället. Den ansvarsfulle kommunpolitikern är medveten om detta. Om man ska komma till rätta med korruption vid upphandling måste man också kunna se de negativa följder lagen kan få. 

För att öka medborgarnyttan vid upphandlingar vore det fel att som första eller enda åtgärd skärpa kontrollen i kommunerna. Kommunerna måste få möjligheter att värna lokalt viktiga funktioner samtidigt som verklig misshushållning med kommunala resurser bör straffas. Jag föreslår därför följande:

1. Svenska EU-parlamentariker och den svenska regeringen bör aktivt verka för att höja beloppsnivåerna över vilka de mest detaljerade upphandlingsreglerna ska tillämpas.

2. En översyn bör göras av de nationella regler som gäller för upphandling under tröskelvärdena så att större hänsyn kan tas till lokal anknytning där så är motiverat.

3. De straffrättsliga reglerna bör ses över och stramas upp så att även vänskapskorruption utan omedelbar ekonomisk betydelse kan komma att betraktas som straffbar.

Nils Hyllienmark (M)
Advokat och kommunfullmäktigeledamot i Höganäs