Löftena om skolbiblioteken måste bli verklighet

”Astrid Lindgren sa en gång att ’barn skapar mirakel när de läser’. Hon har rätt. Därför ska tillgången på skolbibliotek med utbildade bibliotekarier öka.” När statsminister Stefan Löfven (S) nyligen läste upp detta stycke ur regeringsförklaringen kände vi, och många andra som envist argumenterat för skolbibliotek, tillförsikt. Vi har höga förväntningar på att den nya regeringen agerar för att landets elever får tillgång till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Vi vill också se en permanent lösning – inte fler tillfälliga satsningar.

Två frågor som diskuterats intensivt de senaste åren är läsförståelse och källkritik. Försämrade resultat i internationella mätningar av läsförståelse och en ökad insikt om vikten att lära elever att hantera den enorma mängd information som i dag finns ett knapptryck bort. I båda dessa frågor spelar skolbibliotekarien med sin kompetens en avgörande roll och kan vara ett ovärderligt stöd för lärare och elever.

Allt fler centrala aktörer inom skolan har också insett betydelsen av att ha skolbibliotek med utbildade bibliotekarier som en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. I Cecilia Gärdéns forskningsöversikt från 2017 skriver hon bland annat att: ”Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande.”

Ändå saknar nästan hälften av landets 1,4 miljoner elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Vissa kommuner har under lång tid byggt upp en framgångsrik skolbiblioteksverksamhet, medan många andra kommuner tyvärr inte prioriterat frågan. Den svenska skolan ger därför inte likvärdiga förutsättningar till eleverna.

Granskningar som Skolverket och Skolinspektionen gjort de senaste åren visar också att kunskapen om skolbiblioteken och skolbibliotekariernas kompetens är låg bland pedagoger och skolledare. Det framgår också att skolbibliotekens potential inte utnyttjas. Erfarenheterna från den tillfälliga satsning på fler skolbibliotekarier som regeringen gjorde åren 2016 – 2018 visade ett stort intresse från skolhuvudmännen, men också en tveksamhet eftersom det handlade om en begränsad satsning. De positiva effekterna riskerar därför bli tillfälliga.

När vi träffar politiker från olika partier märker vi också att det finns en stor samsyn kring betydelsen av bemannade skolbibliotek, ändå går utvecklingen så långsamt. När regeringen nu så tydligt talar om en likvärdig skola och skolbibliotekens betydelse förväntar vi oss en långsiktigt hållbar satsning på fler skolbibliotekarier. För att det ska bli verklighet ser vi att skolbibliotekens roll i skollagen måste förtydligas. En tydlig definition av vad en skolbiblioteksverksamhet ska innehålla bör också införas i skol- och gymnasieförordningen. Skolverket kan sedan ta fram allmänna råd för hur man bygger upp, utformar, följer upp och utvärderar en skolbiblioteksverksamhet.

För att få effekt behöver också staten komma överens med huvudmännen hur en utbyggd skolbiblioteksverksamhet långsiktigt ska finansieras. Slutligen behöver vi utbilda fler skolbibliotekarier som kan bemanna våra skolbibliotek.

Vi har, tillsammans med många andra, länge argumenterat för behovet av att alla elever ges tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Kunskapen finns och nu förväntar vi oss att orden, löftena och målsättningarna blir till verklighet.

Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening