Debatt
”Likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek”
Det är mycket glädjande att skolbibliotekens betydelse för Sveriges elever är så tydlig i förslaget till Nationell biblioteksstrategi. För fortfarande saknar en stor del av dem tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek. Nu måste resurser till från ansvariga huvudmän.
Publicerad: 25 mars 2019, 13:03
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker men också bland rektorer och skolledningar.” Foto: Maxim Thoré, Bildbyrån
Nationella Skolbiblioteksgruppens, NSG, vision är ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans pedagogiska arbete. Väl fungerande skolbibliotek har stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. I de båda forskningsrapporter som den Nationella biblioteksstrategin låtit göra framgår detta tydligt. Därför är bristen på skolbibliotek alarmerande. Eleverna går miste om en viktig förutsättning för att nå sina mål.
Regeringen har avsatt resurser för personalförstärkningar i skolbibliotek som administrerats av Skolverket sedan 2016. Men dessa satsningar sker under en begränsad tid. Det är en bra början, men det är inte tillräckligt. Det krävs att huvudmännen motpresterar och satsar för att leva upp till skollagens krav.
I stället för den lite stelbenta uppdelningen 20 timmar anställd per skolbibliotek oavsett elevunderlag hade vi föredragit att man i strategin beräknade per elev. I en rapport från Svensk biblioteksförening och fackförbundet DIK beräknas en skolbibliotekarie på heltid per 300 elever i grundskolan och 400 i gymnasieskolan. Detta sätt att beräkna ger en flexibilitet i hur huvudmännen sedan kan organisera sin verksamhet.
Det viktigaste i förslaget till Nationell biblioteksstrategi är att man benämner behovet av åtgärder som akut och att kraven ”i skollagen och läroplanen, liksom Skolinspektionens tillsynsverksamhet, bör skärpas”. En tydlighet kring bemanning i skollagen skulle förtydliga för huvudmännen vad som krävs.
Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker men också bland rektorer och skolledningar.
Skolinspektionen kvalitetsgranskning av skolbiblioteken från 2018 kan ge ett riktmärke för hur välfungerande skolbibliotek bör organiseras.
I Nationell biblioteksstrategi skriver man om en förstärkning av skolbibliotekariens profession, att uppbyggandet av ett nationellt digitalt bibliotek är ett sätt att öka likvärdig tillgång till medier och att de olika kompetenserna och uppdragen för folkbiblioteken respektive skolbiblioteken ska upprätthållas.
Bland de sex strategiska reformer som ingår som en bilaga till strategin nämns som första punkt ”Stärkta skolbibliotek” och där föreslås att 50 miljoner kronor anslås för inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor. Det låter utmärkt men löser inte den akuta frågan om bemanning.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind sa vid överlämningen av strategin att hon tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström kommer att arbeta vidare med frågan om en förändring av skollagen gällande skolbiblioteken. Detta kommer NSG att följa upp. För Sveriges elevers bästa – satsa på skolbiblioteken!
Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening, Nationella Skolbiblioteksgruppen
Mikael Nanfeldt, DIK, Nationella Skolbiblioteksgruppen
Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet, Nationella Skolbiblioteksgruppen
Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund, Nationella Skolbiblioteksgruppen
Malena Martinger Storme, Skolbiblioteksföreningarna, Nationella Skolbiblioteksgruppen
Bengt-Erik Engholm, Sveriges författarförbund, Nationella Skolbiblioteksgruppen
Elisabeth Fridsäll Emilsson, Sveriges skolbibliotekscentraler, Nationella Skolbiblioteksgruppen
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.