Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Mats Reimer: Lidandet är verkligt men orsaken är inte klarlagd

Inom vården förstår vi att de patienter som uppfattar sig som elöverkänsliga har ett verkligt lidande. Men beror symtomen på svaga elektromagnetiska fält? Upprepade experiment har visat att ökad exponering inte är det som orsakar akuta symtom hos upplevt elöverkänsliga utan om de tror att de har utsatts, slutreplikerar Mats Reimer.

Publicerad: 26 november 2020, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Nocebo-effekten är placeboeffektens onda tvilling, och kan hos många framkalla mycket obehagliga kroppsliga symtom,” skriver Mats Reimer.

Foto: Pressmaster/Colourbox


Ämnen i artikeln:

PatienterVetenskap

På en punkt kan jag kanske lugna ordföranden i Elöverkänsligas Riksförbund Marianne Ketti: inom vården förstår vi att de patienter som uppfattar sig som elöverkänsliga har ett verkligt lidande. Men beror symtomen på svaga elektromagnetiska fält? Människan letar hela tiden efter orsakssamband för att förstå världen, men de gånger vi drar fel slutsats är det ofta svårt att sedan ändra en felaktig uppfattning.

Vi fäster mer avseende vid observationer som styrker vår rådande åsikt, än vid det som inte stämmer med den etablerade bilden. Fenomenet kallas confirmation bias, bekräftelsefel. Därför görs gärna medicinsk forskning med ”blindning” så att förutfattade meningar påverkar så lite som möjligt.

Jag träffar då och då familjer som är helt övertygade om att deras barn inte tål mjölksocker, och önskar intyg för att få laktosfri kost i skolbespisningen (eller ”bamba” som vi säger i västra Sverige). Dessa familjer som söker för misstänkt laktosintolernas brukar alltid vara skandinaver, alltså den befolkningsgrupp som har absolut lägst förekomst av genetiskt bestämd laktosintolernas.

Vi föreslår då ett blindtest där barnet vid tre tillfällen får dricka en rejäl dos sockerlösning hemma och notera eventuella symtom, och då är det så gott som aldrig någon som kan skilja mjölksocker från druvsocker. Finns barnets symtom kvar får förklaringen sökas någon annanstans. (Laktosintolernas utvecklas efter hand hos de flesta barn som har utomeuropeisk bakgrund, men de söker sällan vården för det; de som känner symtom slutar helt enkelt dricka större mängder mjölk.)

På samma sätt som blindtest med mjölksocker kan avlägsna en felaktig diagnos på laktosöverkänslighet, kan i bästa fall blindtest med exponering för elektrisk apparatur bota elöverkänslighet, hos de patienter som är öppna för möjligheten att deras symtom kan bero på något annat. Jag vill verkligen rekommendera er att läsa en fin fallbeskrivning från Läkartidningen där en empatisk företagsläkare genom blindtest botade en patient som trodde sig vara elöverkänslig.

Upprepade experiment har visat att det som orsakar akuta symtom hos upplevt elöverkänsliga inte är om de utsätts för en ökad exponering – utan om de tror att de gör det. Nocebo-effekten är placeboeffektens onda tvilling, och kan hos många framkalla mycket obehagliga kroppsliga symtom. Men det är hjärnan som via negativa förväntningar skapar detta, helt oberoende av den verkliga exponeringen. Tyvärr avråder Marianne Ketti sina medlemmar från att gå med på blindtest.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mats Reimer

Krönikör och barnläkare från Göteborg

Ämnen i artikeln:

PatienterVetenskap

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News