Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

LF: Staten behöver säkra finansieringen av skolan

Sveriges kommuner sparar på skolan. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande. Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Publicerad: 9 februari 2021, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”När resurserna inte håller jämna steg med kostnadsutvecklingen går det självklart ut över både elevernas lärande och lärarnas arbetssituation,” skriver Johanna Jaara Åstrand.

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

FinansieringsformerLärarförbundetEleverStaten

Sveriges kommuner sparar på skolan. Det är ett faktum som Lärarförbundets nya rapport: ”En skola med svångrem” visar. Så var det redan innan pandemin spred sig och vi ser oroande tecken på att besparingsvågen fortsätter i de flesta kommuner. Lärarförbundet anser att staten behöver ta det övergripande ansvaret för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet.

När resurserna inte håller jämna steg med kostnadsutvecklingen går det självklart ut över både elevernas lärande och lärarnas arbetssituation. För lärarna ger besparingarna konkreta avtryck genom personalneddragningar och allt större elevgrupper. För eleverna handlar det ytterst om vilka kunskaper de får med sig. För Sverige som land handlar det om vår ställning som kunskapsnation och vår framtida konkurrenskraft – lär sig eleverna mindre minskar dessa.

Rapporten belyser den ekonomiska utvecklingen i grundskolan mellan åren 2018 och 2019. Resultaten pekar entydigt på att en betydande besparingsvåg på skolan sveper fram i det stora flertalet kommuner. För den som bara ser till siffrorna verkar det som om kostnaden i snitt för en grundskoleelev ökade från 114 000 till 117 000 kronor, men i praktiken motsvarade ökningen endast inflationen mellan de två åren.

Även om de ekonomiska tillskotten ökar nominellt, så ökar kostnaderna ännu mer. De centrala orsakerna bakom kostnadsutvecklingen är dels att lärare och annan personal i skolan – precis som alla andra på arbetsmarknaden – har fått reallöneökningar, dels att antalet elever i de högre stadierna, där undervisningen kostar mer, ökar.

Detta innebär att resurserna i praktiken minskar med en halv procent, vilket motsvarar 600 kronor per elev. För hela grundskolans 1,1 miljoner elever innebär det nära 700 miljoner kronor – kostnaden för 1 100 grundskollärare.

Att besparingar sker bekräftas av förtroendevalda, lärare och rektorer i tre olika undersökningar som Lärarförbundet gjort. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel nu jämfört med tidigare, som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande.

Och i en enkät riktad direkt till Lärarförbundets medlemmar svarar nära varannan att personaltätheten och lärartätheten har minskat det senaste året. Personaltätheten i förskola och fritidshem går ned, liksom lärartätheten i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Medlemsenkäten visar också att kringtjänster i form av vaktmästeri, elevassistenter, elevhälsa, administrativt stöd och skolbibliotek har minskat på mer än var tredje skola.

Slutligen uppger sex av tio skolledare att resurserna har minskat under året trots att det inte skett förändringar av elevantalet.

I rapporten tydliggörs de stora skillnaderna i hur mycket olika kommuner lägger på skolan – det finns kommuner som uppenbart lägger alldeles för lite för att de ska kunna klara utbildningsuppdraget. Det minskar elevernas chans till en likvärdig utbildning.

Vi föreslår att staten snabbt säkrar en tillräcklig finansiering av skolan, bland annat genom:

■ Att medel flyttas från såväl de generella statsbidragen som de riktade statsbidragen till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag för skolan. 
■ En indexering av statsbidragen.
■ En tillförlitlig och långsiktig plan för höjda statsbidrag till skola och utbildning.
■ Att justera i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar.

Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation. Vi lärare vet vilken skillnad vi kan göra och när vi talar om att Sverige måste investera i utbildning, så talar vi inte bara i egen sak. Det handlar om hela Sveriges framtid och välstånd.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev