LF: Så säkrar vi välfärden och räddar näringslivet

Regeringens besked att kommuner och regioner ska tillföras ytterligare 15 miljarder kronor i ökade statsbidrag är välkommet och en bra början. Men det kommer inte att räcka.

Kommunerna var i stort behov av ökade resurser redan innan utbrottet av covid-19 och behoven har sedan dess naturligtvis ökat markant. Risken är stor att det nya tillskottet inte räcker och inte ens kompenserar för de kommunala skatteintäkter som går förlorade när Sveriges BNP nu sjunker. Regeringen måste ha beredskap för att tillskjuta ytterligare resurser. Av flera skäl.

För samtidigt som många i det privata näringslivet permitteras eller varslas om uppsägning, så är personalbortfallet enormt i de tungt arbetsbelastade kommunerna, till exempel inom äldreomsorg, förskola och skola. För att begränsa smittan gäller ju att alla vid minsta antydan till symtom ska vara hemma, men det leder samtidigt till en mycket stor personalfrånvaro inom kommunernas verksamheter.

Vi får tydliga signaler från våra medlemmar att lärarna nu tillfrågas om att hjälpa till i exempelvis kök, vaktmästeri, IT-service eller städservice. Det finns också kommuner som vill kunna flytta lärare och skolpersonal till äldreomsorg och andra funktioner i kommunen. Om akuta situationer uppstår ska man givetvis kunna hjälpas åt att lösa dem i den mån det går, men det absolut bästa för samhället är dock att låta lärare vara kvar i skolan som lärare, för att bedriva undervisning för barn och ungdomar så bra det bara går under rådande omständigheter.

Hittills har staten tvingats fokusera på stora räddningsinsatser för svenska företag. Vi anser att det nu är dags att staten kompletterar detta med öronmärkta resurser till kommunerna för att kunna köpa varor och tjänster från de krisande företagen – och in i välfärden. Kommunerna kan då i ökad utsträckning köpa in de varor och tjänster som nu saknas på grund av sjukfrånvaro och belastning, såsom bland annat städtjänster, it-tjänster, vaktmästeri, livsmedel, köksfunktioner och företagshälsovård. Detta skulle stärka välfärden, samtidigt som det räddar riskutsatta jobb i den privata sektorn.

Kommunerna kan då, liksom allt fler företag nu gör, hyra in hela personalgrupper från till exempel den utsatta besöksnäringen, som i sin tur kan undvika permittering. Vidare skulle då företagens behov av statligt stöd minska. Staten har med andra ord en chans att på det här sättet slå två flugor i en smäll: att avlasta arbetsbelastade yrkesgrupper i kommuner och att bidra till att trygga jobben inom näringslivet.

Sveriges kommuner har inte de ekonomiska förutsättningarna att på egen hand köpa in varor och tjänster eller extra utbildnings- och bemanningsinsatser från näringslivet. Det är i dagsläget bara staten som har möjlighet att agera för att i ett slag stärka välfärden genom att avlasta arbetsbelastade yrkesgrupper i kommunerna samtidigt som det bidrar till att trygga jobben i näringslivet.

Ena hälften av arbetsstyrkan på svensk arbetsmarknad är just nu undersysselsatt eller till och med permitterad, medan stora delar av den andra halvan är satt under en extremt stor press inom bland annat vård och omsorg, förskola och skola. Staten behöver använda sina ekonomiska muskler för att ge det privata näringslivet chansen att stärka upp omsorg, service och tekniskt stöd i kommunerna. Det vinner hela Sverige på.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Lärarförbundet