LF: Kommunerna är inte redo för obligatorisk förskola för femåringar

Under pandemin har det blivit uppenbart vilken samhällsbärande institution förskolan är. Dess personal har gjort en enorm insats för att främja barns lärande och hålla Sverige i gång. Personalen har slitit hårt i en förskola där press och stress var vardag redan före pandemin. 

Det här är viktigt att förstå, eftersom förslag om att utöka förskolans uppdrag fortsätter att produceras av regering och riksdag. Nu senast har utredningen ”Förskola för alla (2020:67)” lämnat en rad förslag för att få fler barn att gå i förskola. 

LÄS OCKSÅ: ”Forskare: Utred förskolans förutsättningar och behov” 

Utredningen innehåller mycket som är positivt. Lärarförbundet ställer sig bakom förslagen om en uppsökande verksamhet för att nå fler utrikesfödda barn samt att skriva in barn med stort behov av att lära sig svenska – även om inte föräldrarna har ansökt om förskoleplats. Om föräldrarna vill tacka nej måste de göra det aktivt. 

LÄS OCKSÅ: SD: Sluta låtsas att alla barn har samma behov av förskolan 

Det är också bra att utredningen föreslår karriärtjänster i vissa förskolor med svåra förutsättningar, men det borde gälla samtliga förskolor – inte bara ett fåtal. Ännu viktigare för att locka fler till förskolläraryrket vore ett ökat kollegialt lärande samt mer tid för planering, handledning och kompetensutveckling. 

Huvudmännen har ett stort ansvar när det kommer till att nyttja förskollärarnas kompetens på ett klokare sätt. Många förskollärare tvingas i dag utföra en mängd arbetsuppgifter som inte kräver pedagogisk utbildning, såsom städning och vaktmästeri. Deras tid måste frigöras från dessa sysslor för att förskolläraryrket ska kunna bli mer utvecklande och attraktivt. Även rektorerna behöver erbjudas bättre villkor och stöd av huvudmännen.

Utredningens förslag om obligatorisk förskola för alla barn från fem års ålder är problematiskt, inte minst på grund av lärarbristen. Såväl rektorer och förskollärare som utbildade barnskötare fattas redan i dag. Om förslaget blir verklighet skulle ännu fler barn riskera stora kvalitetsförluster. För 20 år sedan hade de flesta anställda förskollärar- eller barnskötarutbildning. I dag är knappt 40 procent utbildade förskollärare och bara 18 procent har en gymnasial utbildning för arbete med barn. 

Skillnaderna mellan kommunerna är djupt oroande och behöver tas på allvar av såväl regeringen som huvudmännen. Statistik från Skolverket visar att andelen med barnskötarexamen varierar mellan 6 och 49 procent och att andelen med förskollärarlegitimation varierar från 13 till 75 procent i olika kommuner. Även personaltäthet, arbetsvillkor, barngruppernas storlek och resurser skiljer sig kraftigt åt från kommun till kommun. 

Beroende på kommun eller kommundel rustas barnen med helt olika förutsättningar för sina vidare livsresor. En del av den avtagande likvärdighet vi sett i grundskolan kan spåras tillbaka till en kraftigt minskad likvärdighet i förskolan. Detta är extremt alarmerande. Vi som samhälle har i uppgift att ge alla barn en jämlik start i livet. Här har förskolan en avgörande roll som den inte längre klarar fullt ut. 

Sverige har länge varit världsledande, med ett brett deltagande och ett rikt pedagogiskt innehåll i förskolan. För att kunna behålla den positionen är det hög tid att ta de växande problemen på allvar. Regeringen behöver skapa en plan för hur kvaliteten i alla Sveriges förskolor ska stärkas. Lärarförbundet menar att det behövs en bred utredning som tar ett helhetsgrepp om likvärdighet, arbetsförhållanden, finansiering och personalförsörjning. 

En obligatorisk förskola från fem års ålder kan kanske bli verklighet på lång sikt, men i dag har inte förskolan som helhet kapacitet att klara denna utökning av uppdraget. Först måste kvalitet och likvärdighet säkerställas.

Johanna Jaara Åstrand, Förbundsordförande Lärarförbundet