Låt utländsk vårdpersonal bidra till en bättre vård

Resultatet på teoretiskt och praktiskt kunskapsprov för medicinskt högutbildade utanför EU är uselt. Nio tandläkare av tio samt tre av fyra läkare och sjuksköterskor är underkända enligt universitetens egen statistik. Sedan 2016 har Socialstyrelsen betalat ut 100 miljoner kronor till involverade universitet. Efter nästa fyraårsperiod har kostnaderna ökat till 120 miljoner.

Tidspressen är förödande under det teoretiska provet. Underkänns man i en del av provet måste hela provet skrivas om. Antalet försök är starkt begränsade. Svarsalternativen är formulerade på ett krystat medicinarspråk där dubbla negationer används för att försvåra ännu mer. Tiden för att förstå varje svarsalternativ handlar om sekunder och så vidare. Särskilt drabbade är specialister och de med lång erfarenhet. Gruppen består av tusentals individer vars kompetens kastas rakt ned i sjön. Många är på väg att ge upp.

Skälet till att fortsätta med nuvarande kunskapsprov är – enligt Socialstyrelsens chefsjurist på behörighetsavdelningen och universitetets provansvariga – att patientsäkerhetslagen måste följas. Argumentet är bra enögt. Annars hade proven förändrats för länge sedan, utan att äventyra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetslagen har nämligen två syften: dels att minimera mänskligt lidande, dels att minimera onödiga sjukvårdskostnader. Att minimera mänskligt lidande är förstås viktigt. Men att minimera onödiga sjukvårdskostnader tycks inte vara något för de ansvariga för kunskapsprovet – trots att lagstiftarens mening är att bägge syftena är lika viktiga.

I stället skickar de ansvariga notan, i form av exempelvis ökad sjukskrivning, vårdskador, mer hyrpersonal, försäkringsersättning, till andra delar av staten, regionerna, kommunerna och deras försäkringsbolag. Det är graverande att dessa onödiga sjukvårdskostnader för tiotals miljarder kronor varje år kan vältas över utan att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), riksdagens socialutskott eller socialministern gör något.

Ingen vet vad onödig sjukvård kostar per år. Känt är att Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag betalade ut 0,6 miljarder kronor i ersättning till patienter för vårdskador år 2018. På Socialstyrelsens hemsida står att 100 000 patienter skadas i vården varje år. Det är åtta procent av alla vårdtillfällen eller 600 000 vårddygn på landets sjukhus. En enda normal vårddag utan intensivvård kostar enligt Vårdförbundet minst 10 000 kronor. Det blir minst 6 miljarder. Vidare kan läsas på hemsidan att hög patientsäkerhet kännetecknas av att både patienter och personal är delaktiga i vården. Hur uppnår hyrpersonalen detta, när kontinuitet omöjliggörs för patienterna? År 2018 kostade hyrpersonalen regionerna 5,4 miljarder kronor enligt SKR.

Andra kostnader som äventyrar patientsäkerheten och därmed ökar de onödiga sjukvårdskostnaderna är bristen på specialister med risk för feldiagnoser, felbehandlingar och långa sjukskrivningar då operationer fördröjs eller ställs in.

Även språkförbistringen är ett stort hot mot patientsäkerheten. I dag är den största minoriteten i Sverige arabisktalande. I gruppen finns de som inte behärskar svenska. Många av de medicinskt utbildade utanför EU har arabiska som förstaspråk, vilket är en stor tillgång när arabisktalande söker vård.

Kostnaderna ovan kan ställas i relation till regionernas kostnad för hälso- och sjukvård år 2018 exklusive kollektivtrafik och regional utveckling, 315 miljarder enligt SKR.

Bättre konstruerade kunskapsprov med utökad provtid leder till att onödiga sjukvårdskostnader minimeras och kan till och med ge högre patientsäkerhet på köpet.

Susanne Rylander, projektansvarig för läkare utanför EU, region Kalmar

Ingvar Ovhed, specialist allmänmedicin, region Blekinge (numera senior)

Jan-Åke Blomqvist, svensklärare och ekonom