”Låt personalen inom LSS vidareutbilda sig på arbetstid”

De senaste åren har det skett en kraftig ökning av två insatser som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. Särskilt stor är ökningen bland yngre vuxna. Målgruppen har också till stora delar förändrats över tid. I dag är gruppen som beviljas stöd enligt LSS mer heterogen än tidigare, med mer komplex problematik, och därmed ställs också krav på både bredare och djupare kompetens bland personalen.

Både Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har vid flera tillfällen konstaterat att kompetensen hos personal i LSS-boenden behöver höjas. Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2021 har endast 46 procent av den tillsvidareanställda personalen på LSS-bostäder för barn och unga en lämplig grundutbildning inom vård och omsorg eller barn och fritid, på motsvarande gymnasienivå eller högre. På LSS-boenden för vuxna är andelen 72 procent. Bland timanställd personal är andelen med lämplig utbildningsbakgrund betydligt lägre. 

LÄS MER: Forskare sågar tillitsbaserad styrning – ”Risk att det blir ett hån” 

Ivos tillsyn av LSS-boenden har visat att risken för olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder ökar när kompetens och rätt förutsättningar för personalen saknas. Kommunikationen mellan boende, personal och anhöriga försämras och tryggheten för de boende påverkas. Men även personalens arbetssituation påverkas negativt. 

Det nära ledarskapet är en nyckelfråga och någonting som behöver utvecklas inom många verksamheter. Men grundutmaningen handlar om att ge personalen möjlighet att få rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. I många verksamheter behövs ökad kunskap om grunddiagnoserna inom LSS (autism och intellektuell funktionsnedsättning), tillsammans med beroendesjukdom, psykiatri och åldrande.

Det som utmärker funktionshinderområdet är att personer behöver stöd genom hela livet. I dag saknas det forskning om livslånga insatser. Mer forskning behövs, liksom en tydligare samling kring de här frågorna. Socialstyrelsen har föreslagit ett nationellt kompetenscenter.

Många kommuner gör viktiga insatser för att stärka ledarskapet och genomföra lokala utbildningar för personalen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har nyligen lanserat en webbutbildning som riktar sig till personal och arbetsgrupper i LSS-verksamhet. Men det räcker inte, vilket också Socialstyrelsens granskning visar. Kompetensutvecklingen behöver stärkas betydligt mer.

Nu krävs krafttag. Vi vill se ett nationellt kompetenslyft på LSS-området. En möjlighet för personal att kunna vidareutbilda sig på betald arbetstid. En liknande sådan satsning pågår nu inom äldreomsorgen, och bara under 2021 utbildades eller vidareutbildades fler än 25 000 medarbetare och chefer på betald arbetstid i 286 av 290 kommuner.

Vi uppmanar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att:

• Prioritera ett nationellt kompetenslyft för personal i LSS-verksamhet.

• Genomföra Socialstyrelsens förslag om ett nationellt kompetenscentrum för frågor som rör intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Samhället har ett viktigt ansvar att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism det stöd de behöver. Tillgång till personal med rätt kompetens är nyckeln till det. Att möta kompetensutmaningen inom LSS-området kräver en rad olika åtgärder. Arbetsgivare, fackliga organisationer och staten har alla har ett ansvar som de inte får ducka ifrån.

Peter Danielsson (M)
Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Malin Ragnegård
Ordförande, fackförbundet Kommunal

Anders Lago
Ordförande, Riksförbundet FUB

Camilla Rosenberg
Ordförande Autism Sverige