Låt oss hantera pandemin före nationella läkemedelslistan

Utvecklingen av den nationella läkemedelslistan, som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att genomföra, har visat sig vara mycket komplex och utmanande. Lagens utformning skapar frågetecken om hur den färdiga listan ska fungera i vårdens vardag; införandeperioden krockar med 13 regioners införande av nya vårdinformationsmiljöer; utvecklingen av de tekniska lösningarna och infrastrukturen för åtkomst till listan har dragit ut på tiden, och stora delar av den funktionalitet som vården utlovats från start har skjutits upp på en obestämd framtid. Som om det inte var nog sammanföll lagens planerade ikraftträdande  den 1 juni 202 med pandemin. Tillsammans med vårdens pressade situation resulterade detta i att riksdagen våren 2020 beslöt att skjuta upp ikraftträdandet till 1 maj 2021.

Nu närmar sig detta nya datum med stormsteg, och vi kan konstatera att inte mycket hänt sedan förra året. Visserligen finns det mer dokumentation från E-hälsomyndigheten, och inledande tester av de första tekniska lösningarna har gjorts. Men det finns fortfarande stora oklarheter och många obesvarade frågor..

Allvarligast är att E-hälsomyndigheten inte klargjort hur listan ska användas i praktiken i vården. De riskanalyser myndigheten genomfört har inte inkluderat verksamhets- och patientsäkerhetsperspektiv. I stället har fokus så gott som uteslutande legat på teknik och leverans av själva registret. Läget i hälso- och sjukvården är dessutom alltjämt ytterst ansträngt. Pandemin ställer allt utom det allra mest nödvändiga på paus. Även 1 maj 2021 är alltså av flera skäl en olämplig tidpunkt för att introducera omfattande förändringar i e-recepthanteringen.

I slutet av mars 2021 drog E-hälsomyndigheten slutsatsen att det var läge att delvis dra i bromsen och skjuta fram de första stora tekniska förändringar som behövs för att ett nytt register ens ska komma på plats. I stället nöjer sig myndigheten med att lagens ikraftträdande leder till ett namnbyte på dagens register för hantering av e-recept från receptregistret och läkemedelsförteckningen till nationella läkemedelslistan.

För att skjuta på ikraftträdande av hela lagen krävs ett riksdagsbeslut, vilket gör att lagen i sig ändå införs om en månad. I klartext innebär det att nya komplicerade regler för spärr och samtycke införs –  utan att något annat förändras och utan att något nästa steg i utvecklingen kan tas. Detta riskerar dessvärre att försvåra för både vården och patienterna i pandemin och under en lång period framåt.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR )har därför, efter dialog med regionerna, riktat en skrivelse till regeringen för att peka på behovet att senarelägga lagen. Vi vill förstärka skrivelsen med frågan: Hur kan en lag överhuvudtaget träda ikraft när myndigheten inte är färdiga med att utveckla den infrastruktur och funktionalitet som lagens tillämpning ska bygga på?

Slutligen vill vi ägna några rader åt lagens utformning. Möjligheten att på ett säkert och enkelt sätt dela aktuell och korrekt information om patienters läkemedelsbehandling mellan patient, vård och apotek har varit en vision för vården under många år. Förhoppningarna var därför högt ställda när lagen om nationell läkemedelslista kom, men tyvärr finns brister och inkonsekvenser i lagen som gör den svår att införliva i vårdens vardag. Vår bild är att dessa är en starkt bidragande del till att utvecklingen ännu inte är i mål. Regionerna uppmanar därför regeringen att också ta tillfället i akt och se över de frågetecken som kantat den nationella läkemedelslistan sedan det första lagförslaget presenterades.

Nu behöver regeringen brådskande fatta beslut om att ta frågan till riksdagens bord. Det enda rätta är att skjuta upp hela lagstiftningen till en tidpunkt efter pandemin, då det finns förutsättningar för ett patientsäkert införande.

Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Jönköpings län

Johan Bratt, tf hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Stockholm

Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Örebro

Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Halland

Lena Gjevert, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Värmland

Kjell Ivarsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Blekinge

Johan Kaarme, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Gävleborg

Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Uppsala

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Gotland

Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne

Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Östergötland

Roger Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Kronoberg

Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Norrbotten

Kurt Pettersson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västernorrland

Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Kalmar län

Monica Samuelsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Sörmland

Karin Stikå Mjöberg, tf hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Dalarna

Maria Söderkvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Jämtland Härjedalen

Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västra Götaland

Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Västerbotten

Håkan Wittgren, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västmanland