Låt offentliga måltider främja hållbarhet

Livsmedelsverket presenterade nyligen siffror som visar att 6 400 dödsfall per år kan förhindras genom mer mat från växtriket. Myndigheten lyfter också behovet av proteinskifte och menar att det är nödvändigt för planetens framtid.

Cirka tre miljoner offentliga måltider serveras dagligen i Sverige. Kostnaden uppgår årligen till 9 miljarder kronor. Siffrorna speglar en omfattande verksamhet där inköp och val av livsmedel har en direkt påverkan på folkhälsa och klimat. Trots det visar Livsmedelsverkets undersökning att 60 procent av kommunerna inte följer upp de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Upphandlingsmyndighetens siffror uppger att endast 54 procent av livsmedelsinköpen i offentlig sektor utgick från myndighetens hållbarhetskriterier.

De offentliga köken behöver fortsatt stöd i hur de ska följa upp näringsinnehåll och klimatpåverkan, men även ekologiska aspekter som låg grad av antibiotikaanvändning vid upphandling av animaliska livsmedel. Ett större helhetsgrepp kring proteinskiftet måste också tas. Här saknas det tydliga kriterier som stödjer paradigmskiftet från minskad köttkonsumtion till vegetabiliska proteiner.

Skolåldern är en tid då matvanor grundläggs, därför är det viktigt att utbilda unga. Det finns kommuner som har vegetariska alternativ eller veckor, men om vi ska nå klimatmålen och främja folkhälsan behövs högre ambitioner. Vi föreslår tre åtgärder:

￭ Nationell plan för att öka den vegetariska konsumtionen i offentlig sektor. Planen bör ha mål som exempelvis att kommuner, regioner och staten vid upphandlingar gradvis ska minska inköpen av animaliska livsmedel och ersätta dessa med vegetabiliska proteiner.

￭ Obligatorisk utbildning för kökspersonal i offentlig regi om vegetarisk kost. Detta för att öka kunskapen om näringsriktiga och smakliga vegetariska rätter, men även öka förståelsen för hur vegetabiliska proteiner kan bidra till minskad klimatpåverkan.

￭ Nationell rapporteringsmall kring matens näring och klimatpåverkan i de offentliga köken. Olika nyckeltal används när kommunerna ska mäta näring och klimatpåverkan, men med gemensamma spelregler blir det enklare att få en nationell överblick.

De offentliga köken kan och borde bidra till en storskalig förbättring för både klimatet och folkhälsan. Nu behöver vi bara rätt incitament för att det ska kunna ske.

Maria Svantemark, Nordic sustainability manager på Findus