söndag26 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Låt idrotten fortsätta sprida trygghet och glädje till unga

De ekonomiska stöden till civilsamhället, där idrotten ingår, vilar på en implicit överenskommelse om gemensamt ansvar mellan stat, region och kommun. Staten behöver upprätthålla detta åtagande genom att fortsätta att ge kommunerna täckning för de merkostnader som nu uppstår, skriver SKR:s ordförande Anders Knape och Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

Publicerad: 14 april 2020, 02:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Idrottsföreningar och annat föreningsliv spelar stor roll för hälsa, gemenskap och andra samhällsvärden,” skriver Anders Knape och Björn Eriksson. Foto: Jack Kunnen/Mostphotos, Hans Alm/SKR, Fredrik Karlsson/Riksidrottsförbundet


Ämnen i artikeln:

FöreningsstödIdrottCivilsamhälletCovid-19

Idrottsrörelsen och föreningslivet drabbas av coronaviruset. Evenemang, cuper och lopp ställs in vilket medför ekonomiska förluster. Aktivitetsbidrag minskar och projekt kan inte genomföras.

Idrottsföreningar och annat föreningsliv spelar stor roll för hälsa, gemenskap och andra samhällsvärden. De erbjuder verksamhet som kommunerna värderar högt, men själva inte utför. Denna verksamhet och organisation står under hårt tryck nu.

Riksidrottsförbundet har beslutat att inom LOK-stödet, som delas ut till föreningsverksamhet för barn och ungdomar, kompensera föreningar för utebliven verksamhet under Covid-19-restriktionerna. Idrottsförbund får organisationsstöd tidigare, användning av beslutat projektstöd blir mer flexibelt och föreningar kan få stöd för anpassad verksamhet under coronakrisen. Regeringen har tilldelat idrottsrörelsen 500 miljoner kronor i akut stöd. Detta ska nu fördelas av Riksidrottsförbundet.

När det gäller kommunerna gör de, i sin egen mycket ansträngda situation, stora insatser för att stödja lokalsamhället och dess verksamheter, företag och föreningar. Exemplen på insatser för just idrotten är många och varierar beroende på den enskilda kommunens förutsättningar. En del föreningar har till exempel getts gratis hyra av idrottsanläggningar och möteslokaler. Vissa kommuner har inrättat tillfälliga lokal- och anläggningsbidrag för föreningar som hyr verksamhetslokaler av annan part. Andra säkerställer att det kommunala aktivitetsstödet för idrottsföreningar blir enligt kommunens beslutade budget inför 2020.

Rörande idrottsanläggningar finns ytterligare dimensioner av ekonomiska effekter, eftersom finansieringslösningar för dem kan bygga på aktiviteter som inte äger rum och intäkter som inte kommer och där föreningar och kommuner nu kan bli tvungna att bära stora kostnader.

De ekonomiska stöden till civilsamhället, där idrotten ingår, vilar på en implicit överenskommelse om gemensamt ansvar mellan stat, region och kommun. Det är viktigt att staten nu upprätthåller detta gemensamma åtagande genom att fortsatt ge kommunerna täckning för merkostnader som uppstår. Idrottsrörelsen är satt under press och för kommunerna innebär det betydligt större kostnader och åtaganden för bidrag, ekonomiskt stöd till krisande föreningar och stora ekonomiska följder rörande kostnader relaterat till idrottsanläggningar.

Hela samhället måste hjälpas åt med att göra Sverige uthålligt och starkt, både i den mycket svåra situation som nu råder och på sikt.

Anders Knape, ordförande (M) Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev