Låt frivilliga krafter stärka krisberedskapen

De frivilliga har en viktig roll i den svenska civila krisberedskapen. Vid den stora branden i Västmanland och höstens flyktingsituation gjorde frivilliga en enorm insats. Frivilliga Resursgruppers (Frg) uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen eller vid andra behov. Medlemmarna består av personer från olika frivilligorganisationer och 162 av landets 290 kommuner har en Frg.

I samband med flyktingmottagandet bidrog Frg runt om i landet med över 35 000 timmar vilket motsvarar ungefär 18 års heltidsarbete.

För en kommun kan frivilliga spela en avgörande roll i samband med en större händelse. För att frivilliga ska kunna hjälpa till på ett bra sätt krävs organisering och utbildning. Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) påpekar i sin rapport ”Ansvar, samverkan, handling” (2016) att de frivilliga är en stor resurs och att det finns mycket engagemang i samhället. Enligt MSB behöver man därför driva på hårdare för att involvera frivilliga aktörer i arbetet med olyckor, kriser och samhällsstörningar. Vidare bör det engagemang som finns omhändertas och metoder för personalförsörjningen utvecklas.

Därför ser vi att Frg är ett bra sätt att organisera de frivilliga. Som medlemmar får de utbildning, övning och en legitimitet att hjälpa till och blir därmed ett bra stöd för kommunen.

Är det då inte fel av en kommun att förlita sig så mycket på frivilliga krafter när det handlar om åtaganden som kommunen ska klara av? Vi menar att det inte är det. Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning för sina verksamheter. Att avlöna Frg när vi behöver dem är mer ekonomiskt försvarbart än att låta medarbetare med andra arbetsuppgifter utföra uppgiften eller att anställa någon som egentligen enbart behövs vid en kris.

Att som kommun ha en FRG är helt i linje med regeringens försvarspolitiska inriktning 2016-2020. I senaste försvarspropositionen pekar de på att kommuner i högre grad bör eftersträva samverkan med frivilligorganisationer för att tillvarata de frivilligas engagemang men även på att det är viktigt att det finns strukturer som gör att aktörerna snabbt kan nå frivilligresurserna när en händelse inträffar. Regeringen menar även att organisationerna bidrar till att öka enskilda människors förmåga att hantera allvarliga händelser, olyckor och kriser.

I Upplands-Bro tar vi vårt ansvar och därför har vi sedan ett par år tillbaka en Frivillig Resursgrupp. Det gör att vi snabbt kan få hjälp eftersom vi har kända kontaktvägar och planer.  I höstas såg vi prov på vår grupps förmåga när den aktiverades med uppdraget att samordna och organisera de spontanfrivilliga. De hjälpte även till att bemanna vårt evakueringsboende.

För oss spelade de en avgörande roll för hur situationen hanterades. Vi anser att fler kommuner borde använda sig av Frivilliga Resursgrupper.

Fotnot: För att väcka intresse för frågan om Frg, eftersom det är ett lyckat sätt att tillvarata det lokala engagemanget och organisera de frivilliga på, anordnar Upplands-Bro kommun ett seminarium i Almedalen, onsdagen 6 juli klockan 11-12.

Camilla Janson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Upplands-Bro kommun