Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Låt fler katter flytta in på äldreboendet

Vi vill att fler äldreboenden prövar att ha katt och att det följs upp vetenskapligt. Ett sådant underlag är nödvändigt för att Socialstyrelsen ska kunna skriva riktlinjer för kattnärvaron på äldreboendena, skriver riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) och före detta utredaren Susanne Gaje.

Publicerad: 16 september 2019, 03:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

En katt på äldreboendet kan glädja många boende under lång tid till förhållandevis låga kostnader, skriver Barbro Westerholm (L) och Susanne Gaje.

Foto: #821/Colourbox


Ämnen i artikeln:

ÄldreboendeSocialstyrelsenHälsaVårdkvalitet

Att bli årsrik (positivt) eller gammal (låter som ensamhet och krämpor) måste  hanteras både enskilt och samhälleligt. Det gäller att göra även den sista tiden i livet så positiv som möjligt vare sig man då bor hemma eller har flyttat till något boende (särskilt boende, demensboende, korttidsboende med mera).

Det finns många undersökningar som visar att människor – inte bara äldre – mår bättre och känner mindre ensamhet när de har djur omkring sig. Sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö.

I Manimalisrapporten 2017 beskrivs ett stort antal forskningsprojekt om djur i människans tjänst, främst hundar.  Hösten 2017 fanns såvitt kunde utrönas 159 hundar i tjänst hos 44 kommuner. Katter på äldreboenden nämns helt kortfattat i Manimalisrapporten. De brukar ”vara ett positivt inslag i vardagen för de boende och i viss mån även för de anställda. Arbetsplatser där det finns djur har som regel lägre personalomsättning, lägre sjukfrånvaro och högre trivsel”.

Det finns en brist på kunskap och litteratur när det gäller katter på äldreboenden. Nyligen har dock en relativt bred intervjuundersökning utförts av Susanne Gaje. 30 intervjuer utfördes på äldreboenden med katt från Skurup i söder till Skelleftå i norr. Resultaten var delvis väntade, delvis oväntade.

Bland de väntade resultaten var den hemtrevnad som en katt sprider. Den blir till ett gemensamt samtalsämne för de boende och personalen. Vidare blir de boende mer rörliga när det finns en katt. Man böjer sig ner för att klappa katten eller går och öppnar dörren för den utekatt som vill gå ut. Katten kan också avleda oro hos de boende. Vissa katter kan upptäcka allvarlig sjukdom och vaka vid den sista stunden.

Bland de mer oväntade resultaten var att förekomsten av allergi inte utgjorde så svårt problem. Mycket få av de årsrika var allergiska. Däremot måste hänsyn tas till allergi hos personalen, vilket boendena gjorde på olika sätt. Det vanligaste var att det förutom ”kattavdelningen” också fanns en djurfri avdelning för nytillkommande allergisk personal och vikarier. Katterna lärde sig också att de inte fick vara i vissa utrymmen, till exempel personalrummet (eftersom det fanns en allergisk personal). Oväntat var också att kommunernas eventuella bestämmelser angående djur på boendena ofta inte var känd av den intervjuade personalen. Katträdsla var ett annat problem som kunde förekomma.

Den geriatriska läkaren Barbro Beck-Friis har tidigare skrivit om hundens betydelse i vården. Med ett enda ord sammanfattas effekterna som ”livskvalitet”.  I Läkartidningen nr 47 från 2012 säger hon att det är mycket viktigt att välja rätt hund. Hon ansåg vidare att katten är ett alternativ till vårdhunden: ”Den är stolt, klok, intelligent och går sina egna vägar. Och den har också en fantastisk förmåga att trösta där den bäst behövs. Det finns många katter inom äldrevården och de kostar ingenting”.

Strängnäs kommun som 2017–2018 utrett frågan om vårdhund uppskattar att kostnaden för utbildning av hund och hundförare, utbildning av personal samt vikariekostnader uppgår till 270 000 kronor. Den löpande kostnaden för ett projekt med ett vårdhundsteam på 50 procent uppskattas till 492 000 kronor per år.

En katt finns permanent på äldreboendet och kan glädja många boende under lång tid till förhållandevis låga kostnader. Kanske kan det bli en hemlös katt från ett katthem, vilket innebär en win-win-situation.

Vi vill att fler äldreboenden prövar att ha katt och att det följs upp vetenskapligt. Ett sådant underlag är nödvändigt för att Socialstyrelsen ska kunna skriva riktlinjer för kattnärvaron på äldreboendena. Kan det bli tal om ”vårdkatter”?

Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)

Susanne Gaje, före detta utredare och föredragande i riksdagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev