”Låt energisektorn bli en motor för den svenska omstarten”

Även om vi ännu inte ser slutet på den pågående pandemin börjar nu diskussionerna om hur svensk ekonomi ska återstartas efter 2020 års nedgång. Flera stödpaket, men också regulatoriska reformer har lanserats för att stödja olika samhällssektorer. Detta är också en möjlighet att samtidigt främja investeringar som löser andra utmaningar, exempelvis omställningen av vårt energisystem.

Energisektorn har mycket goda förutsättningar att fungera som motor för den svenska omstarten. Bara de kommunägda energibolagen investerar i dag omkring 5 miljarder kronor per år. Förutom att generera arbetstillfällen är god tillgång till energi en förutsättning för tillväxt i hela samhället. Då majoriteten av de svenska energiföretagen ägs av offentliga aktörer finns ett tydligt fokus på samhälls-och klimatnytta. Förutom att producera energi bedriver många energiföretag verksamhet inom en rad andra områden som exempelvis bredband, energieffektivisering och elbilsladdning. Det ger oss goda möjligheter att kanalisera satsningar som gynnar flera olika samhällssektorer samtidigt.

Tekniska verken är beredd att fortsatt hålla en hög investeringstakt även i kristider som dessa. För att kunna göra det finns det emellertid ett antal områden där vi behöver stöd och förbättrade förutsättningar:

￭ det behövs ett fortsatt stöd för utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon. Andelen elbilar är fortfarande liten på svenska vägar och marknaden för elbilsladdning klarar ännu inte att stå egna ben, 
￭ inför ett styrmedel som främjar resurseffektivitet. Det skulle till exempel främja investeringar på avfallsområdet, exempelvis anläggningar för utsortering av plast från avfall. Detta skulle göras genom ett utvidgat fokus för Klimatklivet,
￭ biogasmarknadsutredningens förslag måste genomföras. Förutom klimatnytta skapar svensk biogasproduktion lokala arbetstillfällen samtidigt som vi kan nyttiggöra förnybart avfall i cirkulära flöden. Med biogasmarknadsutredningens förslag kan produktionen öka från dagens 2 TWh till 10 TWh per år vilket motsvarar en utsläppsminskning på mer än 1,5 miljoner ton koldioxid per år,
￭ gör det lönsamt att bygga ut den svenska kraftvärmen. Den svenska kraftvärmens elproduktionseffekt skulle kunna fördubblas närmare 5 GW vilket skulle göra det möjligt att bättre möta kapacitetsutmaningarna i våra tätorter. Omedelbara åtgärder skulle kunna vara att avskaffa den hårt kritiserade skatten på energiåtervinning av restavfall, införa ett investeringsstöd för kraftvärmens elproduktion och att genomföra förslagen i regeringens utredning om negativa utsläpp där infångning och lagring av koldioxid från kraftvärmen särskilt lyfts fram,
￭ inför undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip för kommunägda bredbandsföretag. Dagens regelverk försvårar bredbandsutbyggnad på landsbygden och i mindre kommuner som saknar eget bredbandsföretag. En undersökning från Svenska Stadsnätsföreningen visar att 150 000 fler hushåll och företag skulle kunna ges tillgång till snabbt bredband om kommunägda bredbandsbolag skulle tillåtas att verka utanför kommungränsen.

Med ovanstående reformer skulle våra möjligheter att realisera en rad tunga investeringar förbättras avsevärt. Vi är redo att bidra till Sveriges omstart efter Coronapandemin. Ge oss bästa möjliga förutsättningar att göra detta!

Gösta Gustavsson, ordförande (C) Tekniska verken i Linköping AB

Rebecka Hovenberg, vice ordförande (MP) Tekniska verken i Linköping AB