Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Låt de äldre få komma till tals om äldreomsorgen”

Vår SNS-rapport sätter frågetecken för vad omorganiseringen av äldreomsorgen har inneburit för individens välbefinnande, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson.

Publicerad: 20 september 2022, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sara Olofsson och Ulf Persson, båda vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

Foto: Håkan Röjder


Ämnen i artikeln:

ÄldreÄldreboende

Under de senaste 15–20 åren har det skett stora förändringar inom äldreomsorgen. Bland annat har andelen som bor på äldreboende halverats och personalkontinuiteten försämrats, så att allt färre äldre får hjälp av personer som de känner sedan tidigare. Även om det kan finnas många skäl till förändringarna över tid kan det inte uteslutas att behovet av besparingar är en starkt bidragande orsak till utvecklingen.

Tiden det tar att ge omsorg kan inte kortas hur mycket som helst och tjänsteintensiva sektorer som äldreomsorgen har därför begränsade möjligheter till effektivisering. Samtidigt måste personalkostnaden följa den allmänna löneutvecklingen. Följden blir att äldreomsorgens kostnader ökar över tid. Införande av välfärdsteknik har väckt ett hopp om effektivisering och regeringen har i dag en uttalad målsättning om att öka användningen av välfärdstekniska hjälpmedel som kameraövervakning och läkemedelsrobotar inom äldreomsorgen. 

LÄS MER: SKR ifrågasätter granskning av äldreomsorgen – ”Vad har Ivo mätt?” 

Vad betyder detta för nuvarande och framtida mottagare av äldreomsorg? Kommer de att få vad de värderar högst och vad innebär omorganisering och nedskärning för individens välbefinnande? I dag presenterar vi en SNS-rapport, ”Att kartlägga värdet av äldreomsorg”, om hur individers egna värderingar av äldreomsorg kan kartläggas så att det uppstår en tydlig bild av deras önskemål. Vi menar att värdet bör mätas utifrån vad man själv vill ha och inte utifrån vad man tycker att någon annan ska ha. 

Det första vi kan konstatera är att Sverige släpar efter flera andra länder. I en omfattande internationell litteratur finner vi endast två svenska studier. Dels en rapport om äldres värdering av olika typer av boende, dels en artikel om vilket värde närståendevårdare ser i att få avlastning. I Storbritannien och Nederländerna finns sedan flera år tillbaka framtagna mått som accepteras av beslutsfattare för att mäta livskvalitet inom äldreomsorgen. Dessa mått har använts i flera olika europeiska länder, men har hittills inte använts i Sverige. 

För det andra sätter rapporten frågetecken för vad den pågående omorganiseringen av äldreomsorgen har inneburit för individens välbefinnande. Centrala värden i flera studier är att kunna bibehålla oberoende, självständighet och kontroll över sitt dagliga liv. Detta medför i sin tur att det värderas särskilt högt att få hjälp av ett litet antal personer som är välkända för den äldre, liksom att redan vid lindrig funktionsnedsättning ha möjlighet att flytta till ett anpassat boende som ger möjlighet till fortsatt självständighet och oberoende. 

Dessa resultat tyder på att kvarboendeprincipen och minskad personalkontinuitet kommer till priset av minskat välbefinnande. Vi har inte gjort något försök att skatta kostnader för att exempelvis öka personalkontinuiteten och därför ger vår rapport inget svar på frågan om hur äldreomsorgen bör förändras. Däremot visar vår rapport på olika vägar att låta dagens och framtida mottagare av äldreomsorg få komma till tals, så att det framgår vilka värden som står på spel i den pågående omorganiseringen av äldreomsorgen i Sverige. Vi föreslår därför att: 

Socialstyrelsen börjar använda de beprövade mått som finns framtagna i andra länder för att mäta livskvalitet inom äldreomsorg i den nationella brukarundersökningen. 

Forskning inleds för att utifrån dessa mått få en bild av vad befolkningen värdesätter. 

Forskning inleds för att undersöka individers egna värderingar då det gäller välfärdsteknik inom äldreomsorgen.

Sara Olofsson, doktor i hälsoekonomi och forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi

Ulf Persson, professor i hälsoekonomi och senior advisor vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi

Rapportens författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) som organisation tar inte ställning till dessa.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ÄldreÄldreboende

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev