Låt byggbranschen själv ta fram detaljplaner

Bostadsbristen är fortfarande ett stort problem i Sverige, inte bara i storstäderna. Svårigheten att få någonstans att bo är ett hinder för människors drömmar och för näringslivets utveckling. Nu börjar byggandet gå ner och detaljplanerna för nya hem och stadsdelar blir färre. På en del stadsbyggnadskontor drar kanske handläggarna efter andan och längtar till att det ska bli ”som vanligt” igen.

Men ska Sverige fortsätta att utvecklas måste vi fortsätta att bygga på våra städer, vi kommer inte tillbaka till ett ”som vanligt” igen. Befolkningen ökar och det är ett positivt tecken på att landet fungerar, att barn föds och människor vill bo och arbeta här. Med tanke på hur vår demografiska kurva ser ut, andelen äldre ökar snabbt, är det en välkommen utveckling.

Som många har påpekat är bostadsmarknaden gravt dysfunktionell och lider av årtiondens lappande och lagande från politiskt håll. Det är hög tid att förutsättningslöst vrida och vända på både regelverk och finansiering. Därför är det glädjande att sju av punkterna i 73-punktsprogrammet från den nya regeringen och Centern och Liberalerna innehåller åtgärder som berör byggande. Att frågorna om byggande och bostäder flyttas till finansdepartementet med Per Bolund (MP) som ansvarigt statsråd är också ett positivt tecken.

En del av reformerna, särskilt kring finansiering och skatter, kräver utredningar. Men det finns åtgärder som kan göras redan nu för att effektivisera arbetet med detaljplaner. Från Västsvenska Handelskammaren har vi under flera år pekat på att många av våra medlemsföretag i bygg- och fastighetsbranschen är beredda att ta ett större ansvar för detaljplanerna. Vi vill se fler aktörsdrivna planer, där bolagen själva ser till att nödvändiga utredningar görs och att planen färdigställs för ett politiskt beslut i byggnadsnämnden.

Detaljplaneprocessen är en viktig del av planeringen för att få fram nya stadsdelar med bostäder, skolor, handel, verksamhetslokaler och allt annat som finns i en stad. Många, framför allt de större bygg- och fastighetsbolagen och arkitektkontoren har bred erfarenhet av att rita fungerande stadsmiljöer. Deras kompetens kan användas mer. De skulle kunna avlasta kommunala handläggare som skulle kunna ägna sin tid åt de mest utmanande och komplexa projekten. Det är viktigt, inte minst i tider då det är brist på arbetskraft på många kommunala förvaltningar.

Aktörsdrivna planer kan korta tiderna för planarbetet. De öppnar också för att hitta nya lägen att ta i anspråk för byggande. Ett gott exempel är projektet Wendelstrand i Härryda kommun, utanför Göteborg. Där kommer en ny stadsdel att byggas i ett bortglömt stenbrott, ett läge som få tänkt på som möjligt.

En del kommuner, bland andra Härryda, har redan släppt fram byggaktörerna. Andra tvekar eller famlar i lagstiftningen. Trots att det uppenbarligen går i vissa kommuner finns det andra där tjänstepersoner hävdar att aktörsdrivna planer strider mot upphandlingsregler eller av andra skäl inte skulle vara möjliga att utföra. Om regeringen sätter ner foten och tydligare släpper in andra än tjänstepersoner och politiker i planprocessen skulle det innebära en viktig förändring till det bättre för byggandet i Sverige.

Det innebär inte att vi släpper på den demokratiska kontrollen. Detaljplaner är juridiskt bindande och ska beslutas av politikerna i byggnadsnämnden eller i kommunfullmäktige.

För att aktörsdrivna planer ska bli ett kraftfullt verktyg krävs en tydlig, digital och uppdaterad översiktsplan för hur kommunen tänker använda marken. Det är också en av rekommendationerna i den statliga utredningen om översiktsplanering. I dagarna kommer den med sin sista del, som handlar om initiativrätt/aktörsdrivna planer. På Västsvenska Handelskammaren hoppas vi att den kommer att klargöra juridiken kring aktörsdrivna planer så att Sveriges kommuner kommer att tolka initiativrätten på samma sätt i fortsättningen.

Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren