Låt branden på kvinnokliniken i Lund bli en väckarklocka

En lamslagen sjukhusbyggnad och en dramatisk utrymning av födande kvinnor och intensivvårdade spädbarn med andningshjälp. Region Skånes händelseanalys av branden på kvinnokliniken i Lund i december 2020 är en skrämmande läsning. Den beskriver ett händelseförlopp som ingen hade kunnat förutspå och som hade kunnat sluta i katastrof. 

Branden startar strax efter midnatt i ett förrådsutrymme i kulvertplan. Trolig brandorsak: en trasig lysrörsarmatur. På grund av otätheter tränger rök fram på alla våningsplan i byggnaden. Räddningstjänsten har svårt att lokalisera branden. Släckningsarbetet försenas 10–15 minuter.

I strid med nödlägesrutinerna utrymmer förlossningen och neonatal-IVA till kvinnoklinikens entréhall. Under utrymningen lämnas intensivvårdade spädbarn ensamma i vårdsalar. I entréhallen finns varken el till kuvöser eller livsuppehållande utrustning. Räddningstjänsten behöver bistå med förlängningssladdar. 

Brandlarmet stänger automatiskt av byggnadens enda hissar. Konsekvensen blir att räddningstjänsten måste avsätta personal som ska kunna bära kvinnor som behöver akut kejsarsnitt till operationsavdelningen en våning upp. 

Under de två händelserika timmarna ställdes en rad svåra frågor på sin spets. Några exempel:

￭ Hur kan dagens byggregler tillåta trappor som utrymningsväg för sängliggande patienter?

￭ Hur kan specialistvård få bedrivas i lokaler utan heltäckande sprinklersystem?

￭ Måste ett högljutt brandlarm vara aktiverat i timmar när personalen och patienter borde stanna kvar på avdelningarna?

￭ Hur ska medarbetarna på bästa sätt förberedas för en brandsituation på arbetsplatsen?

￭ Hur ska olika typer av beredskapspersonal i det akuta läget få underlag för att vidta rätt åtgärder?

Så vitt känt kom ingen till skada under förloppet. Däremot är det odiskutabelt att patientsäkerheten var hotad — och att händelsen hade kunnat utspela sig inom vilken region som helst.

Händelseanalysen identifierar 32 ”felhändelser”. I de fall där det handlar om vårdpersonalens agerande, skuldbeläggs de inte i analysen. Analysen slår i stället fast att de bakomliggande orsakerna finns i byggnaden, de tekniska systemen och de organisatoriska förutsättningarna. 

Att sjukhusbyggnader byggs om är i det närmaste ett normaltillstånd inom regionerna, men att uppgradera brandskyddet till dagens nivå glöms ofta bort. Den brandhärjade förrådslokalen i Lund, som på 1920-talet var gymnastiksal, är ett tydligt exempel på vad slutresultatet kan bli när brandskyddet gradvis eroderat.

Det är värt att notera att den omtalade branden på Polarbröd 2020 hade en liknande grundorsak. Bageriet hade gått igenom en lång rad av om- och tillbyggnader utan att brandskyddet anpassats. 

Vi ska vara glada över att det brinner så sällan på svenska sjukhus, men att det bedrivs modern vård i fräscha lokaler är ingen garanti för att brandskyddet fungerar. Händelsen i Lund visar att tryggheten riskerar att vara falsk.

Nu har vi alla fått varningen, nu måste brandskyddsfrågorna få komma högre upp på agendan. Låt branden på kvinnokliniken i Lund bli en väckarklocka som förhindrar att framtida bränder slutar med en än större olycka.

Stefan Röman
Brandskyddscontroller i Region Kronoberg

Magnus Klase
Säkerhetssamordnare i Region Kalmar län

Joakim Balke
Brand- och säkerhetssamordnare i Region Örebro län

Daniel Olsson
Brandingenjör i Region Norrbotten

Robin Karlsson
Brandingenjör i Västra Götalandsregionen

Malin Tindberg
Brandskyddsstrateg i Region Skåne

Jakob Degler
Brandingenjör i Region Uppsala

Therés Möller
Brandingenjör i Region Västmanland

Roger Alf
Säkerhetshandläggare i Region Sörmland

Måns Fridner
Brandingenjör i Region Dalarna

Cecilia Leman
Säkerhetsstrateg i Region Halland

Arvid Berg
Brandingenjör i Region Jönköping

Esa Haapamäki
Brandskyddscontroller i Region Östergötland