Debatt
”Låt äldreomsorgslyftet pågå till 2033”
Om äldreomsorgslyftet förlängs i tio år till så får kommunerna bättre möjligheter att planera utbildningsinsatserna, föreslår Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård.
Publicerad: 9 juni 2022, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal.
Foto: Sören Andersson
En ny studie från Kommunal visar på flera systemfel som gör att regeringens satsning ”äldreomsorgslyftet” inte når sin fulla potential. Under 2020 användes bara 125 miljoner kronor, eller 27 procent av statsbidraget. 337 miljoner kronor lämnades alltså oanvända. Kommunerna vittnar om brist på utbildningsplatser och ett skevt regelverk för antagning samt ansträngda verksamheter när många anställda ska utbildas. Detta tillsammans med en kortsiktig finansiering anges som skäl till att inte fler kommuner nyttjat statsbidraget i större utsträckning.
Äldreomsorgslyftet, som är en statlig satsning, innebär att anställda inom äldreomsorgen kan vidareutbilda sig till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska på betald arbetstid.
LÄS MER: Rapport: Så gör välfärdsteknik äldre mindre ensamma
Kommunal släpper nu en rapport där man intervjuat kommunföreträdare från social- eller äldreförvaltningar. Studien visar att kommunerna upplever en osäkerhet kring finansieringen av äldreomsorgslyftet vilket får konsekvenser för hur de planerar och dimensionerar utbildningarna. Behovet av ett äldreomsorgslyft kommer att kvarstå under en lång tid, och en tydlig avisering om fortsatt finansiering skulle underlätta för kommunernas långsiktiga planering.
I intervjuerna framkommer det också att många kommuner haft svårt att använda statsbidraget på grund av den personalbrist som uppstår när anställda ska vidareutbilda sig. De som påbörjar utbildning inom äldreomsorgslyftet behöver ersättas av vikarier, och flera kommuner beskriver att det finns gränser för hur många de kan ersätta med vikarier utan att verksamheten drabbas negativt.
Vidare är brist på utbildningsplatser och regelverket kring antagningen till Komvux problematiskt för kommunerna. När antalet sökande till en komvuxutbildning är fler än antalet platser behöver ett urval göras, och sökande som redan har ett jobb och en gymnasieutbildning hamnar då längre ner i prioriteringsordningen. Fyra av tio kommuner har uppgett för Skolverket att de haft fler sökande än platser till vård- och omsorgsutbildning på Komvux under 2021.
Satsningen är viktig men har hittills inte fått avsedd effekt eftersom en stor del av statsbidraget har lämnats oanvänt. Kommunal har därför identifierat fyra förslag för ett äldreomsorgslyft som faktiskt lyfter:
• Använd äldreomsorgslyftet som ett språklyft – arbetsgivarna behöver ännu bättre utnyttja möjligheten som satsningen ger att höja den språkliga kompetensen i äldreomsorgen.
• Förläng äldreomsorgslyftet till 2033 – det skulle förbättra kommunernas möjligheter att planera utbildningsinsatserna. Dessutom införs den skyddade yrkestiteln för undersköterskor 2023 vilket kommer att innebära att efterfrågan på kompetensutveckling kommer att vara extra stor fram till 2033.
• Inför bindande nationella bemanningsriktlinjer kring personaltäthet och utbildning – nationella bemanningsriktlinjer som anger ett lägsta antal heltidsanställda per äldre och att 100 procent av personalen ska vara yrkesutbildad inom vård och omsorg eller under utbildning.
• Dimensionera upp vård- och omsorgsutbildningen på Komvux – för att säkra kompetensförsörjningen i äldreomsorgen är det nödvändigt att alla behöriga sökande till vård- och omsorgsutbildningar bereds en plats och att utbildningen håller hög kvalitet.
Äldreomsorgens kompetensförsörjning är akut, trots detta används inte pengarna. Med våra förslag skulle äldreomsorgslyftet göra skillnad på riktigt.
Malin Ragnegård
Förbundsordförande Kommunal
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.