Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läskunnighet är en demokratifråga”

Alla kommuner behöver se över sin läromedelsstrategi och sina skolbibliotek. Barn behöver böcker, skriver Janette Olsson (S), regionfullmäktigeledamot i Västra Götaland och lärare.

Publicerad: 4 november 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Janette Olsson (S), ledamot i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen och lärare.


Ämnen i artikeln:

SkolanPisa

När jag, som är politiker och dessutom lärare till yrket, tar del av rapporteringen om att allt färre elever läser böcker – och att de helt enkelt inte förstår vad de läser i skolan – så blir jag oerhört upprörd. 

Lästräningen börjar redan i förskolan. Ett av de mest prioriterade områdena genom hela skolgången är förmågan att ta till sig, förstå, analysera och resonera kring texter. Att kunna skriva egna texter, sjunka in i skönlitteraturen, läsa dagstidningar och så vidare är grunden för att klara alla andra ämnen. Det är en demokratifråga och en hälsofråga. Den som har en fullständig skolgång har en bättre hälsa och större möjligheter att välja framtida utmaningar. 

LÄS MER: Budgeten: 100 miljoner till lovskola för yngre 

Men jag frågar mig varför inte utvecklingen vänt, efter att ha nåtts av Pisa-resultat och larm om elevers bristande läsförståelse. Föräldrar har hört av sig till mig och undrar om det verkligen är okej att deras barn kommer hem med lösa kopierade pappersblad som det står ”kopiering förbjuden” på, istället för egna skolböcker. Och i Lärarförbundets tidning Ämnesläraren beskrevs situationen i en artikel 17 oktober som att läroboken bytts ut mot ett kopieringskaos, där lärarna själva kopierar hopplockat material. 

Många elever hänvisas till digitala plattformar eller fakta hittad på webbsidor, vilket kan bli en utmaning för elever som behöver extra stöd. Och till det hör att sex av tio skolor inte har något bemannat skolbibliotek. Många lärare uppger också att de inte kan köpa in de läromedel de skulle behöva.  

Det behövs ingen avancerad analys för att förstå att den situationen leder till att elever får mindre läsning i skolan. Detta i sig leder i förlängningen till att fler får svårt att klara övriga ämnen i skolan och i slutändan få fullständiga betyg.  

Till detta hör att i Västra Götalandsregionen satsas folkhälsomedel i alla regionens 49 kommuner för att elever ska klara skolan. Kraftsamling för fullföljda studier är en av fyra kraftsamlingar i regionens utvecklingsstrategi. Folkhälsomedel läggs till exempel på läsfrämjande insatser och föräldrastöd. 

Att det läggs resurser på att elever klarar skolan handlar om att vår region på det sättet blir starkare och att individen klarar sig bättre. Ohälsan är mycket större för den som inte gått ut skolan, till och med medellivslängden är kortare i den gruppen. Men regionens kraftsamling kan aldrig helt kompensera skolans uppdrag.  

Tidigare utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) ledde en läromedelsutredning som föreslog bland annat att: 

Elevers rätt till läromedel ska skrivas in i skollagen och begreppet läromedel ska definieras. 

En ny bestämmelse införs i läroplanerna som klargör rektors ansvar för att ge lärare goda förutsättningar när det gäller valet av läromedel. 

En läromedelsnämnd med ett brett uppdrag ska inrättas vid Skolverket. 

Jag hoppas att den här regeringen aktualiserar Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Men sedan behöver alla kommuner även se över sin egen läromedelsstrategi och sina skolbibliotek. Barn behöver böcker!

Janette Olsson (S)
Ledamot i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen och lärare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkolanPisa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev