Läromedelsförfattarna: Sju av tio kommunpolitiker vill se öronmärkta pengar för läromedel

Knappt hann läromedelsutredningen (SOU 2021:70) lämna tryckeriet innan det blev dags för riksdagspartierna att lägga fram sina budgetförslag. Vi blev därför förvånade när bara några få partier presenterade satsningar på läromedel i sina budgetar, och de som gör det förklarar inte hur en sådan satsning skulle kunna se ut i praktiken. Detta trots att läromedelsutredningen visar både vilken betydelse läromedel har och vilken sorglig situation som råder för läromedel i skolan i dag. 

Läsåret 2019/2020 gick drygt 900 000 elever på skolor med kommunal huvudman. Det motsvarade 85 procent av eleverna i grundskolan. Besluten om huruvida dessa elever och deras lärare ska kunna köpa in läromedel ligger på kommuners och rektorers bord. I dag presenterar vi en undersökning som visar ett stort stöd för läromedel bland landets kommunpolitiker. Åtta av tio vill att elevers rätt till läromedel skrivs in i skollagen och att det skapas offentlig statistik över inköpen. Sju av tio anser att kommunernas läromedelsbudgetar bör öka och att staten bör skjuta till öronmärkta pengar för inköp av läromedel. 

LÄS OCKSÅ: Anna-Karin Grahn: Ska skolan reagera när läsförmågan minskar? 

Att det finns ett så stort stöd för öronmärkta pengar från staten till läromedelsinköp bland kommunpolitiker borde få samtliga riksdagspartier som just lagt fram sina budgetförslag att tänka till. Politiska beslut kring läromedel, eller avsaknaden av desamma, påverkar vardagen för landets elever och lärare. Men det påverkar också oss som kunskapsnation och våra möjligheter att stå oss i internationella jämförelser. Ingen behöver förvånas över att svenska elever har svag läsförståelse om de aldrig fått en bok av skolan. Ytterst är det en fråga om hur vi prioriterar kunskap, säkerställer likvärdighet och rustar våra unga för framtiden.

Satsningen på läromedel behövs eftersom vi befinner oss i en ohållbar situation. Inte ens två av tio lärare kan köpa in de läromedel de anser sig behöva i sin undervisning. Och skillnaden mellan de lärare och elever som har läromedel och de som står utan är ofattbart stor. Drygt 2 500 kronor per elev och läsår skiljer mellan den kommun som lägger minst respektive mest pengar på läromedel, enligt branschorganisationen Läromedelsföretagen.

LÄS OCKSÅ: ”Skärp skollagen så att rätten till läromedel säkerställs”

Hur kan det komma sig att en kunskapsnation som Sverige inte förser sina elever och lärare med läromedel? En tänkbar förklaring är att läromedel ses som så självklara att man helt enkelt förutsätter att lärare och elever har tillgång till dem. På samma sätt som man förutsätter att snickare har tillgång till hammare och spik, frisörer till saxar och ingenjörer till datorer. Men så ser det inte ut i skolans värld.  

I dag behöver lärare ha stor tur för att få en läromedelsbudget som räcker. Vi vänder oss därför till samtliga riksdagspartier med en uppmaning: Se till att läromedel till alla elever blir verklighet – inte bara fina ord i skollagen. Vi vill se en konkret lösning på det enorma likvärdighetsproblem och den brist vi ser i svensk skola när det kommer till läromedel. Vi vill se öronmärkta pengar. Med läromedel som en tydligt utpekad del av ersättningen för undervisningskostnaderna kan de inte prioriteras bort, och elevers rätt till läromedel kan på så sätt säkras. 

Vi vet genom våra tidigare undersökningar att det finns ett stort stöd för läromedel bland såväl elever, lärare och föräldrar. När vi i dag presenterar att även lokalpolitiker ser läromedel som en viktig resurs, läggs ytterligare en pusselbit på plats. Läromedel ska inte vara något som köps in ”om man har råd”, det ska vara en självklarhet i varje skolbänk, i varje ryggsäck, i varje klassrum. Nu vill vi se att även riksdag och regering sluter upp och fattar beslut som i praktiken innebär läromedel till alla elever. 

Per Kornhall
Ordförande, Läromedelsförfattarna