Lärarbristen borde göra politikerna sömnlösa

Dags för skolstart. Hundratusentals barn och unga, lärare och skolledare, börjar ett nytt läsår. Härligt!  Men glädjen förtas något av den stora bristen på utbildade och behöriga lärare. När föräldrarna till de 7-åringar som nu går till sin första skoldag började sin skolgång så kunde de vara ganska säkra på att mötas av välutbildade lärare. Det kan inte deras barn.

För 25 år sedan hade över 9 av 10 lärare i grundskolan en fullgjord lärarutbildning i ryggen. Idag är det bara sju av tio. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare, bland annat när det gäller betygssättning.

Lärarförbundet har med hjälp av Sifo frågat föräldrar hur viktigt det är att deras barn har lärare som är behöriga. En förkrossande majoritet, nio av tio, svarar att det viktigt med behöriga lärare. Två av tre föräldrar anser att det är mycket viktigt.

För 25 år sedan var svensk skola en internationell förebild med stor lärartäthet och likvärdiga förhållanden på alla skolor. Idag har vi en situation där lärarbehörigheten varierar enormt mellan skolor. På vissa skolor är andelen fortfarande lika hög som då, men på andra är bara hälften behöriga.

Fram till år 2031 uppskattas det totala rekryteringsbehovet till 187 000 heltidstjänster. Bara de närmaste fem åren handlar det om 77 000 heltidstjänster. För att täcka behovet krävs en årlig examination från lärarutbildningen av 15 000 lärare – nästan dubbelt så många som idag. Det innebär att var tredje student skulle behöva börja en lärarutbildning. Det är knappast realistiskt.

Långsiktigt kan lärarförsörjningen bara tryggas genom att skolan ges tillräckliga ekonomiska resurser och att vi lärare ges en rimlig arbetsbelastning med konkurrenskraftiga löner. Men ett sätt att snabbt förbättra situationen vore att rikta insatser mot de obehöriga som redan är anställda i skolorna. Personer med både engagemang och erfarenhet. Regeringen borde ta ett antal initiativ:

￭ Satsa på behörighetskompletterande utbildning för de obehöriga som redan undervisar i skolorna. Huvudmännen behöver stödja satsningen genom att bevilja ledighet samt erbjuda studier på betalt arbetstid.
￭ Sjösätt en nationell satsning på arbetsintegrerad utbildning för lärare och förskollärare, det vill säga att arbete som lärare sker parallellt med utbildningen. Staten behöver samordna och finansiera den här typen av utbildningar.
￭ Utveckla den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Många obehöriga lärare omfattas inte av KPU, trots att de läst utbildningar med ämnesinnehåll. KPU behöver breddas till fler lärarprogram, till exempel mot grundlärarexamen.
￭ Ge ökade möjligheter till ämneskomplettering inom ramen för KPU. Till exempel borde en civilingenjörsexamen kunna ge behörighet i matematik.
￭ Om regeringen tänker gå vidare med skrivningarna i Januariavtalet om ett utvecklingsår, se i så fall till att rikta möjligheten till obehöriga lärare som åtar sig att genomgå en behörighetsgivande utbildning.

Bristen på behöriga lärare borde få landets politiker att agera mer kraftfullt än vad som är fallet idag. Med dagens situation så förnekas en stor andel elever sin lagstadgade rätt till kunskap och bildning. Tänk på dessa elever och deras framtid, lyssna på oss som valt läraryrket, lyssna på föräldrarna och agera. Nu.

Johanna Jaara Åstrand, Förbundsordförande Lärarförbundet